Kulturmiljön är i princip hela den miljö som människor format genom tiderna som vittnar om människors liv och villkor. Kulturmiljön synliggör vår historia och spåren kan vara alltifrån bebyggelse och fornlämningar till stora landskapsavsnitt, som byar och odlingslandskap, städer, industrilandskap eller skogsområden.

I kommunen finns en bredd av kulturmiljöer som skildrar olika berättelser och historier. Det finns fornlämningsområden med gravar, härdar, kåtatomter och fångsgropssystem, t.ex. fornlämningskomplexet i Vivungi med ca 400 fångstgropar. Jukkasjärvi kyrka samt Rallarkyrkogården i Tornehamn, som är en unik företeelse knuten till det strapatsrika järnvägsbygget, är exempel på de kyrkliga kulturmiljöer som finns. Man kan se spår av äldre gruvbrytning såsom masugnar och hyttruiner i Svappavaara och Masungsbyn. Kiruna är det enda län som gränsar till två länder vilket manifesteras med Treriksröset. Den militära närvaraon visas genom Jägarskolan, befästningar och minnesmärken från kriget mm. Det finns äldre odlingslandskap och jordbruksbyar.

Genom kommunen går Malmbanan som är ett viktigt industriminne som speglar framväxten av 1900-talets industrisamhällen, såsom staden Kiruna. Kiruna är ett exempel på ett unikt samhällsbygge med början vid sekelskiftet 1900 med anledning av landets för sin tid största industriella satsning. Bebyggelsen är av hög arkitektonisk kvalitet från olika tider och planen är den första i sitt slag i landet och väl synlig i dagens samhälle. Vid samma som Kirunas grundläggande tid blev fjällturism snabbt populärt med den första turiststationen i Abisko 1906. Inom kommunen finns även vetenskapliga spår genom ett av Sveriges världsarv, Struves meridianbåge i Tynnyrilaki.

Alla dessa miljöer och byggnader har olika värden och om kulturmiljön är välbevarad och särskilt representativ eller unik har kulturmiljön ett högt kulturhistoriskt värde. De kan därmed skyddas genom olika lagar men det största skyddet för en kulturmiljö är kunskap, förståelse och intresse.