På kiruna.se används kakor, på engelska cookies. Kakor används för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Om du fortsätter, utan att ändra inställningarna i din dator, så godkänner du att kakor från kiruna.se används. 

Läs mer om kakor och hur de används på kiruna.se

Här kan du välja vilket språk du vill läsa vår hemsida på. Vi använder Google Translate vid översättning av innehållet på webbplatsen.

Kiruna kommun

Hjalmar Lundbohmsgården

K-märkt?

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Det kan vara svårt att hålla isär alla begrepp som används inom kulturmiljöområdet, till exempel ”k-märkt”, "byggnadsminnesförklarad", "riksintresse", "särskilt värdefull byggnad" med mera.

K-märkt

K-märkt är ett begrepp som ofta används i dagligt tal för kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader. Att en byggnad sägs vara K-märkt betyder inte att den automatiskt är skyddad enligt lagen men att den anses vara värdefull i allmänhetens ögon. Om ditt hus är skyddat i detaljplan eller finns med i kommunens bevarandeplan eller kulturmiljöanalys, kan det krävas särskild hänsyn vid förändringar.

Byggnadsminnen

Byggnadsminnen är skyddade enligt kulturmiljölagen (KML) vilket är det starkaste skyddet en byggnad eller miljö kan få. Länsstyrelsen eller Riksantikvarieämbetet beslutar om vilka byggnader som har så höga värden att de bör förklaras som byggnadsminnen. I Kiruna skyddas Hyresfastigheten Jerusalem, Hjalmar Lundbohmsgården, Malmbanan med transformatorstationerna i Torneträsk, Vassijaure och banvaktarstugor samt Abisko Östra station som byggnadsminnen. Byggnadsminnena för Kiruna järnvägsstation och Kiruna stadshus har upphävts på grund av påverkan från gruvdriften. Alla kyrkor uppförda innan 1940 är skyddade som kyrkliga kulturminnen samt begravningsplatser och kyrkotomter.

Plan och bygglagen (PBL) 

Byggnader som är särskilt kulturhistoriskt värdefulla får inte förvanskas (8 kap. 13 § PBL). Förvanskningsförbudet är ett starkare skydd än varsamhetskravet och det gäller för byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Kravet är generellt och gäller oberoende av om byggnaden är utpekad i någon form av dokument eller inte. Byggnader som har dessa värden kan även skyddas med skyddsbestämmelser i detaljplan, så kallad q-märkning.  q-märkning innebär att byggnaden inte får rivas eller förvanskas utan att den ska bevaras för kommande generationer.

Sedan kommunen 1984 tog fram en bevarandeplan där byggnader som var bevarandevärda pekades ut skyddas många byggnader i Kiruna med q-märkning. T.ex Landströms, Gamla brandstationen, Pekinghuset, Safari och gamla kyrkoherdebostaden. Dessa är skyddade eftersom de på olika sätt berättar om stadens framväxt och dåtidens ideal men byggnaderna är hotade eftersom centrum snart påverkas av deformationer.

Ändring av en byggnad ska utföras varsamt (8 kap. 17 § PBL), så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska och kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Vad kravet innebär för en enskild byggnad kan ibland i förväg vara preciserat genom en varsamhetsbestämmelse i detaljplan. Varsamhetsbestämmelser säger inte att något ska bevaras, utan tydliggör vilka karaktärsdrag och värden hos byggnaden som varsamheten ska inriktas på. Varsamhetsbestämmelser kan omfatta till exempel takvinkel, fasadmaterial, taktäckningsmaterial, färg, fönsters utformning samt material.

Man är alltid skyldig att vara varsam när man förändrar en byggnad. Varsamhetskravet gäller alla byggnader oavsett ålder och innebär att man ska vara varsam mot byggnadens karaktärsdrag och de tidstypiska element som finns. Ligger byggnaden i en enhetlig miljö kan det vara det helhetsmiljön man ska utgå ifrån. Om du följer länkarna till höger kan du läsa mer om byggnaders stildrag och hur man kan vara varsam.

Riksintresse

Riksintresse för kulturmiljövård (Miljöbalken). Områden som är av nationell betydelse för olika samhällsintressen kan utpekas som olika riskintressen. Riksintressen för kulturmiljövården är ett urval av miljöer som ska representera hela landets 10 000-åriga historia från stenålder till nutid. I dessa områden ska kulturmiljövärdena beaktas vid förändring och planläggning av mark. 

Det finns åtta områden inom Kiruna kommun som är skyddade som riskintresse för kulturmiljövården: Kiruna, Svappavaara, Jukkasjärvi, Masungsbyn, Vivungi, Rautasjaure, Torneträskområdet och Råstojaure. Se karta och texter till höger.

Publicerad av: Eva Spolander

Senast ändrad: 2016-02-02