På kiruna.se används kakor, på engelska cookies. Kakor används för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Om du fortsätter, utan att ändra inställningarna i din dator, så godkänner du att kakor från kiruna.se används. 

Läs mer om kakor och hur de används på kiruna.se

Här kan du välja vilket språk du vill läsa vår hemsida på. Vi använder Google Translate vid översättning av innehållet på webbplatsen.

Kiruna kommun

Inomhusmiljö

Vår boendemiljö spelar en stor roll för hur vi mår och trivs. En bostad ska ge skydd mot värme, kyla, fukt, buller, radon, luftföroreningar och dylikt, samt vara tillfredsställande uppvärmd.

Temperatur
Fryser du? Lufttemperaturen i en bostad bör vara mellan 18-24° och golv-temperaturen över 15°C. För god komfort anges dock en lufttemperatur på 20-25°C och en golvtemperatur på över 19°C.  

Ventilation
Om ventilationen i en bostad understiger 0,5 omsättningar/timme kan detta betraktas som en olägenhet. Uteluftflödet i en bostad bör vara 4-5 l/s och person.  

Fukt
Om luftfuktigheten i en bostad är för hög kan det finnas risk för mögeltillväxt. Normalt ligger luftfuktigheten i en bostad mellan 20-70% RF, vintertid normalt under 40%. Även torr luft kan upplevas som besvärande och kan innebära risk för större halt svävande damm.  

Mögel
För mögel finns inga fastställda riktvärden för bedömning av olägenhet. Mätning av mögelhalten kan också vara svår att utföra. Om synlig mögeltillväxt finns i boningsutrymmen kan detta anses som en olägenhet, även vid mögellukt finns en risk för olägenhet. 

Buller
Buller är icke önskvärt ljud. Olika sorters ljud upplevs som mer eller mindre störande. Följande riktvärden brukar användas vid enklare bedömning av bullerstörningar: 30 dBA ekv 35-40 dBA max

Radon
I samtliga lokaler där människor vistas stadigvarande, till exempel bostäder, gäller gränsvärdet 200Bq/kubikmeter för radon angivet i radongashalt: 

Sjuka hus
I sjuka hus upplevs luftkvaliteten som mycket låg. Ofta klagar många på en svag men ihållande lukt, instängdhet, torr luft, drag, kyla eller värme. Här drabbas människor av olika besvär som irritation näsa, ögon, hals och mun, torra slemhinnor och hud, hudrodnad, trötthet och huvudvärk. Barn är i regel mer känsliga än vuxna. Ett kännetecken är att de drabbade mår bättre när de befinner sig i helt andra byggnader. Brister i ventilation kan vara en orsak till sjuka hus men problemet är ofta mer komplicerat än så. 

Byggnaden kan vara drabbad av fukt, som gör att det avges irriterande ämnen och ibland dålig lukt. Fukten kan även leda till tillväxt av mögel och bakterier. Fukt uppstår till exempel av inbyggd fukt i vissa material, markfukt via betongplatta och vattenskador. Dålig städning, bristande skötsel och underhåll kan förvärra problemen. Att hitta problem i ett sjukt hus kan vara svårt. Här är några punkter att starta med:

  • kartlägg hälsobesvären 
  • gå igenom lokalerna och upprätta en teknisk beskrivning
  • gå igenom vilka åtgärder kan genomföras 
  • gör eventuellt mätningar

Vart kan du vända dig?
Har du problem med din inomhusmiljö ska du kontakta din fastighetsägare. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att fastigheten uppfyller lagstiftningens krav. 

Om du inte är nöjd med fastighetsägarens bedömning av eventuella problem kan du vända dig till miljö- och byggnadsförvaltningen, miljökontoret.

Publicerad av: Åke Jönsson

Senast ändrad: 2017-11-16