På kiruna.se används kakor, på engelska cookies. Kakor används för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Om du fortsätter, utan att ändra inställningarna i din dator, så godkänner du att kakor från kiruna.se används. 

Läs mer om kakor och hur de används på kiruna.se

Här kan du välja vilket språk du vill läsa vår hemsida på. Vi använder Google Translate vid översättning av innehållet på webbplatsen.

Kiruna kommun

Byarna nordväst om Kiruna

(Siffrorna inom parentes anger befolkning 2015-12-31 enligt SCB)

1903 invigdes det norra omloppet av Malmbanan, alltså den järnväg som sträcker sig i nordvästlig riktning från Kiruna till norska Narvik och den hamn där LKAB skeppar ut det mesta av sin malm från Kiruna. En gång i tiden fanns 16 stationer och hållplatser mellan Kiruna och Riksgränsen och därtill ytterligare ett antal banvaktarstugor. I dag är det dock bara turistorterna Abisko, Björkliden och Riksgränsen som har fungerande järnvägsstationer. Landsvägen har gjort de övriga överflödiga.

Denna sträcka av väg E 10, har också de officiella namnet Nordkalottvägen men kallas i folkmun oftast Norgevägen. Den invigdes i etapper. 1979 var den klar till Torneträsk station men först i september 1984 var den klar i hela sin sträckning till den norska sidan.

Om man startar från Kiruna når man först Krokvik (28) och sedan Rautas (38), den sistnämnda också utgångspunkt för många när den klassiska Rautaspremiären inträffar i början av mars månad, då tusentals kirunabor med skoter och kälkar tar sig till sjön Rautasjaure för att pimpla röding, ett fiske som bara får pågå en begränsad tid.

Nästa anhalt är den samiska byn Rensjön (32) som sedan följs av Bergfors (2) innan man når den mäktiga sjön Torneträsk. Torneträsk (8) är också namnet på den första byn längs sjöstranden. Lite längre västerut följer sedan Stenbacken (2), platsen för den rikskända pimpeltävlingen "Lapplandsmästerskapet i pimpelfiske", som brukar locka runt 1.500 tävlande och ibland fler än så.

Därefter gör vägen en avstickare in mot det mäktiga fjället Kaisepakte innan man åter följer Tornesträsks strand till Abisko (157), som är centralort för de bofasta i området. Här finns skola, Vägverket och inte minst Abisko Naturvetenskapliga station. Naturvetenskaplig forskning har bedrivits här sedan 1912 och sedan 1934 har Kungl. Vetenskapsakademien haft ansvaret för forskningsstationen.

Abisko blev också mycket tidigt en turistort. Redan 1902 köpte Svenska Turistföreningen, STF, tre ingenjörsbaracker som använts under järnvägsbygget. Den första turiststationen STF byggde brann ned 1949, men 1952 stod en en ny på plats och den står där än i dag. Abisko är ändhållplats för Kungsleden och har alltid lockat många fjällturister, som till fots eller på skidor vill se en av de kanske vackraste delarna av den svenska fjällvärlden med fjällformationen Lapporten som den mest kända vyn. Skönheten har också lockat många konstnärer genom åren. John Bauer, Leander Engström och Helmer Osslund är bara några exempel på kända konstnärer som ofta och gärna besökte Abisko.

Nästa samhälle är också präglat av turism. Björkliden (40) har också en lång historia som skidort. Det började med att Svenska Järnvägsmännens vilohemsförening 1925 ville starta ett vilohem i Björkliden och året därpå var det verklighet med Gammelgården, som än i dag är en del av Björkliden Fjällby. Mycket har dock hänt sedan dess. I dag finns fem liftar och sammanlagt 23 markerade nedfarter. 2004 fick anläggningen nya ägare i företaget Visionalis AB, som satsar mångmiljonbelopp årligen på att förnya och utöka anläggningarna.

Investerar gör också bolaget Strömma som 2001 köpte Skidanläggningen i Riksgränsen (36). Här byggdes den första linbanan på 1950-talet och i dag finns här sex liftar, 17 pistade nedfarter och mängder av möjligheter till offpiståkning, något som gjort Riksgränsen vida känt även bland freestyle- och snowboardåkare.

En som också satt Riksgränsen på kartan är den legendariske fotografen Sven Hörnell. Hans fantastiska vybilder över fjällvärlden finns i dag spridda över hela världen. Man har upprättat en så kallad masterplan för Riksgränsen där målsättningen är att öka antalet bäddar i området mycket kraftigt. Strömma har redan byggt ett antal nya hus med lägenheter till försäljning.

Och i grannbyn Katterjåkk pågår stora investeringar. 43 fritidshus har byggts av Kirunafjällen Turistservice AB och dessutom färdigställdes konferensanläggningar, lägenheter, Sveriges nordligaste Konsumbutik och en restaurang i Katterjåkk under 2008. I området finns även byn Vassijaure där många kirunabor och norrmän har sina husvagnar under vårvintern.

Publicerad av: Maria Lindgren

Senast ändrad: 2017-05-23