På kiruna.se används kakor, på engelska cookies. Kakor används för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Om du fortsätter, utan att ändra inställningarna i din dator, så godkänner du att kakor från kiruna.se används. 

Läs mer om kakor och hur de används på kiruna.se

Här kan du välja vilket språk du vill läsa vår hemsida på. Vi använder Google Translate vid översättning av innehållet på webbplatsen.

Kiruna kommun

Midnattljus över sjö i fjällen

Byarna öster om Kiruna

(Siffrorna inom parentes anger befolkning 2012-12-31 enligt SCB)

Drygt fyra mil österut efter väg E 10 återfinns bruksorten Svappavaara (433). Här kom gruvverksamheten igång redan på 1650-talet och en by växte upp i det som tidigare var ödemark. Och gruvverksamheten bär samhället även i dag. LKAB beslutade 1961 att starta brytning av järnmalm i dagbrott. Brytningen i Leveänimeigruvan kom i gång 1964 då ett järnvägsspår som anslöt till Malmbanan också stod klart.

I Mitten av 1970-talet hade byn cirka 1.500 invånare och kring 500 var anställda inom LKAB som inte bara bröt, utan också förädlade malmen på plats. En långvarig och kraftig lågkonjunktur ledde till att LKAB lade ner gruvverksamheten 1983. Malmförädlingen pågår dock fortfarande med cirka 120 anställda och den gynnsamma stålkonjunkturen har fått LKAB att börja planera för att åter även bryta malm i Svappavaara.

Följer man väg E 10 söderut kommer man sedan till avtagsvägen mot Piilijärvi (17) innan man når kommungränsen vid Kalixälven. Lappeasuando (2) heter platsen och där finns en turistanläggning på kirunasidan.

Reser man i stället österut från Svappavaara, så når man efter drygt två mil Vittangi (837). Historieböckerna förtäljer att byn grundades då Henrik Mickelsson Kyrö slog ned sina bopålar på denna plats vid Torneälven 1674. Vittangi var också administrativt centrum i Jukkasjärvi församling från mitten av 1800-talet och en bit in på 1900-talet.

I takt med att Kiruna växte i kapp och förbi Vittangi befolkningsmässigt så förändrades dock situationen. 1906 genomfördes den första kommunalstämman i Kiruna som ett första steg mot att bli administrativt centrum. Jord- och skogsbruk har varit de dominerande näringarna och även närheten till LKAB:s verksamhet i Svappavaara har bidragit med arbetstillfällen. På senare år har ideella krafter i byn också lyckats vända den negativa utvecklingen. Tidigare tomma hus har sålts till norrmän som i Vittangi funnit ett semesterparadis.

Under 2007 startade JTM Invest från Jukkasjärvi också en ny fabrik i byn, vars invånare dessutom kunde glädjas åt att att Vittangi utsågs till Årets by i Norrbotten.

Söder om Vittangi, vid Kalixälvens strand, finns Parakka (54) som kan vara kommunens äldsta by. Den första bosättningen ska enligt vissa uppgifter ha varit Ala Autio, grundad redan på 1500-talet. Även byn Kuoksu (37) vid Torneälven, öster om Vittangi, tillhör byarna med riktigt gamla anor. Och kring Vivungi (16) finns fångsgropsystem som vittnar om att människor funnits i området mycket långt tillbaka. Lainio (75) har fått sitt namn efter älven som delar denna jordbruksby mitt itu. Det är också i Lainio som entreprenören Roland Henriksson framgångsrikt bedrivit turism genom att marknadsföra tystnaden.

Längst i öster hittar man byarna Merasjärvi (8), Nurmasuando (4) och Masugnsbyn (96), som faktiskt är kommunens äldsta gruvort. Det var den första plats i Norrland där man bröt järnmalm. Den tyskfödde köpmannen Arendt Grape kom till platsen för järnmalmsfyndigheten 1647 och lät genast öppna en gruva, bygga en masugn och dessutom en bruksgård. Någon riktigt stor verksamhet blev det aldrig, men byn är än i dag en del av gruvverksamheten. I Masugnsbyn bryts nämligen kalkstenssorten dolomit som LKAB använder som bindemedel i sina järnmalmspellets. Nämnas kan också att den mineralrika marken bidragit till att den kanjon som bäcken Rautajoki rinner genom har en mycket artrik växtlighet med flera sällsynta växtarter.

Publicerad av: Maria Lindgren

Senast ändrad: 2013-06-19