Google translate text, här kan du översätta din sida.

FAQ

Inget resultat hittades.

Kommunala byggnader

  • Hur ser planeringen ut för Kirunas nya badhus?

    Det nya badhuset får en central placering i Kirunas nya stadskärna och väntas stå klart vid årsskiftet 2021-2022.

    Det nya badet ska vara en attraktiv mötesplats som lockar till motion, nöje, rekreation och simsport. Med sin centrala placering i Kirunas nya stadskärna blir den arkitektoniska utformningen viktig. Badet ska vara en karaktärsbyggnad som berör men ändå samspelar och förstärker omgivningen på ett bra sätt.

    Entrédelen ska vara välkomnande, tillgänglig och fungera som en mötesplats för besökarna med god takhöjd och många sittplatser. Det ska finnas plats för flera skolklasser och andra besökare utan att det blir trångt. Här ska man kunna sitta ner och vänta på en kompis eller familjen, på samlingen med sin träningsgrupp eller bara ta en fika.

    Klicka här för mer detaljerad information om nya badhuset.

  • Hur ser planeringen ut för Kirunas nya Folkets Hus?

    I utvecklingen av den nya stadskärnan så passar Kiruna kommun på att skapa en miljö- och funktionsmässigt smart stad genom att kombinera verksamheter i gemensamma lokaler. Vårt nya Folkets Hus kommer därför vara ett kulturhus/Folkets Hus.

    Det är Tirsén & Aili Arkitekter tillsammans med Peab som bygger det nya kulturhuset/Folkets Hus. Byggnaden, som blir 10 300 kvadratmeter stor, påbörjades sommaren 2018 och planeras stå färdigt år 2020.

    Kirunas nya kulturhus/Folkets hus ska innehålla stadsbibliotek, konsthall, ungdomens hus, Nåjdens sal (bio), Prisma, kongressal, mindre biograf med lite lyxigare stolar, restaurang samt mindre konferensrum som även kan användas som loger.

    Stadsbiblioteket kommer att ligga i bottenplan med en glasad fasad mot handelsgatan. Ungdomens hus placeras närmast den planerade gymnasieskolan och grundskolan.

    I receptionen kommer besökarna att mötas av en brasa. En trappa upp ligger de större salarna, omgivna av foajé- och restaurangytor med vy mot torget och handelsgatan. Foajén har en stor balkong mot torget. 

  • Hur såg planeringen ut med det nya stadshuset?

    I utvecklingen av den nya stadskärnan så passar Kiruna kommun på att skapa en miljö- och funktionsmässigt smart stad genom att kombinera verksamheter i gemensamma lokaler. 
    Det nya stadshuset Kristallen stod klart hösten 2018.  Kristallen, Kirunas nya stadshus och länskonstmuseum, är resultatet av en arkitekttävling som hölls under 2013 och som vanns av Henning Larsen Architects A/S. LKAB var byggherre och Peab hade uppdraget att bygga Kristallen.

    Stadshuset ska vara välkomnande och signalera öppenhet. Alla ska känna sig välkomna att besöka byggnaden och känna att det är enkelt att ta del av utställningar, demokratiska beslutsprocesser och andra upplevelser och evenemang. Förutom att vara ett kommunkontor ska huset användas på en rad olika sätt och därför fylla en viktig funktion för kommunen och dess invånare. 

     

  • Hur ser planeringen ut för Kirunas nya räddningstjänst?

    I utvecklingen av den nya stadskärnan så passar Kiruna kommun på att skapa en miljö- och funktionsmässigt smart stad genom att kombinera verksamheter i gemensamma lokaler.
    Den nya räddningstjänsten kommer att dela lokalerna med kommunens skolskjutsverksamhet.

    NYAB är den entreprenör som kommer att bygga. Kirunabostäder projektleder byggnationen för Kiruna kommuns räkning fram till slutbesiktning. Byggnaden placeras vid Lombololeden, mitt emot bilprovningen, och beräknas vara färdigställd vid årsskiftet 2019/2020.

    Klicka här för mer information om Kirunas nya räddningstjänst.

Infrastruktur

  • Hur har E10:ans nya sträckning tagits fram? Hur påverkas motionsspåren?

    E10-dragningen har processats under ett antal år mellan Trafikverket, LKAB, Kiruna kommun, allmänheten och olika intresseorganisationer i olika typer av samråd. Under byggtiden kommer tillgängligheten att vara begränsad på flera områden längs E10 bygget.

    När det gäller motionsspåren kring Matojärvi har Trafikverket haft direkta samråd på plats med föreningslivet för att hitta bästa möjliga lösningar under byggtiden. Vintern 2017/2018 har det trots kraftiga inskränkningar och ändrade förutsättningar för till exempel föreningarnas tävlingsarrangemang i stort fungerat bra. Det är ingen tvekan om att vi alla under byggtiden av ny väg E10 kommer att påverkas på olika sätt, men när det gäller motionsspåren kommer motsvarande och i flera avseende högre status på spåren att finnas när E10 står klar 2019-2020.

    Trafikverket informerar fortlöpande om arbetet på sin hemsida.
    Trafikverket informerar om friluftsområden vid E10

  • Hur bygger Trafikverket den nya E10 sträckan?

    Trafikverket planerar för en ny totalt sju kilometer lång sträcka av E10 norr om Kiruna. Bygget av vägen delas in i två etapper.
    Den 30 oktober 2017 tog Trafikverket ett första spadtag för E10 genom Kiruna. Därmed startade bygget av etapp 1 som sträcker sig mellan Karhuniemi och Kurravaaravägen och omfattar fem kilometer ny väg. Etapp 2 sträcker sig från Kurravaaravägen förbi Kirunas nya stadskärna och ansluter till nuvarande E10 vid Tuolluvaara.

    På Trafikverkets hemsida hittar du mer information om den nya sträckan av väg E10.

  • Varför bygga en dagvattenpark?

    Förutom att rinnande vatten bidrar till en mer levande gatumiljö i den nya stadskärnan, så är dagvattenanläggningens främsta syfte att fördröja en del av vattenvolymerna som kommer från nya Kiruna centrum till vattendraget Luossajoki. Detta för att undvika för kraftiga flöden och översvämningar.
    En öppen hantering av dagvattnet är också en fördel vid vattenreningen, som det ställs höga krav på idag. I den nya dagvattenanläggningen kan rening av olika typer av föroreningar ske, via sedimentation, oxidering och nedbrytning från solens UV-ljus.

  • Vart placeras den nya järnvägsstationen?

Stadsomvandlingen

  • Varför en stadsomvandling?

    I över hundra år har järnmalmsbrytningen pågått i Kiruna utan att nämnvärt påverka stadens centrala delar. År 2004 stod det klart att gruvans påverkan skulle
    bli mer omfattande än tidigare. Då presenterade gruvbolaget LKAB en prognos för hur gruvan skulle komma att påverka staden i framtiden. Gruvbrytningen är basen i Kirunas näringsliv och därför är Kiruna kommun beredd att flytta delar av staden.
    Sedan dess har ett intensivt arbete pågått med att planera och förbereda för en ny stadskärna som ska rymma de bostäder och verksamheter som kommer att behöva avvecklas i den befintliga stadskärnan. 

  • Vem ansvarar för vad?

    Kiruna kommun ansvarar för detaljplaner och den fördjupade översiktsplanen med miljökonsekvens beskrivning. Det är alltså kommunens stadsbyggnadsförvaltning som tar fram planer, medan andra aktörer (inklusive kommunens bolag Kirunabostäder samt Tekniska Verken i Kiruna AB) projekterar nya bostäder och annan bebyggelse samt infrastruktur som vägar, elledningar, vatten och avlopp.

    Gruvbrytningen är anledningen till varför vi genomför stadsomvandlingen och gruvföretaget LKAB är en av huvudaktörerna i stadsomvandlingen. De har bedrivit gruvverksamhet i Kiruna sedan början av 1900-talet och är ett aktiebolag som är helägt av svenska staten. Här kan du läsa mer om LKAB:s roll i stadsomvandlingen.

    Trafikverket planerar för ny sträckning av E10. Trafikverket har byggt en ny järnvägssträckning förbi Kiruna samt ny sträckning av väg 870, Nikkaluoktavägen.

    Vattenfall har byggt två nya transformatorstationer och dragit cirka sex mil nya ledningar i centrala Kiruna.

    Övriga intressenter:
    Länsstyrelsen, som bland annat bevakar att riksintressena i Kiruna tillvaratas.

    Bergsstaten, som har hand om beslut i ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral enligt minerallagen.

    Boverket, som har haft i uppdrag av regeringen att följa och stödja utvecklingen vad gäller byggande samt byggnader i Kiruna.

    Riksantikvarieämbetet, som tittar på kulturmiljöer och hur kulturhistoriska byggnader och områden i Kiruna ska bevaras.

    Universitet och institutioner som både forskar och följer utvecklingen med stadsomvandlingen i Kiruna.

    Sametinget är en statlig myndighet som bland annat besvarar remisser och bevakar att kommuner, markanvändare, bolag med flera samråder med samebyar som är berörda av planerade förändringar som rör samhällsplanering. Sametinget är inte en aktör i stadsomvandlingen. De samebyar som bland annat berörs av samhällsplanering av centrala Kiruna är Gabna och Laevas samebyar. Mer information om Sametinget hittar du här.

  • Vart byggs den nya stadskärnan? Och varför just där?

    Kirunas nya stadskärna byggs upp cirka tre kilometer öster om den nuvarande och det finns flera anledningar till stadens nya placering.

    Till en början fanns planer om att placera den nya stadskärnan nordväst om den nuvarande men delar av området visade sig vara underminerat av tidigare gruvbrytning i Luossavaara och i andra delar av området hade LKAB upptäckt intressanta malmförekomster. Dessutom fanns planer på att återuppta brytningen av koppar i den tidigare Viscariagruvan i närområdet, med ett australiensiskt gruvbolag som aktör. Till sist gjorde Kiruna kommun bedömningen att det inte längre fanns en tillräckligt stor sammanhållen yta i nordväst för att rymma ett helt centrum.

    2011 beslutade en klar politisk majoritet i kommunfullmäktige att Kirunas nya centrum ska placeras mellan Jägarskolan och Tuolluvaaraområdet, tre kilometer öster om nuvarande centrum.

  • Hur många måste flytta?

    Inom området som berörs av LKABs senaste huvudnivå bor det 6000 personer som måste flytta, vilket är hela 33 procent av centrala Kirunas befolkning. 

  • Vilka byggnader ska flyttas?

    Byggnader av kulturhistoriskt värde som ska eller redan har flyttas är Kiruna kyrka, Hjalmar Lundbohmsgården, Ingenjörsvillan, Arbetarbostaden B5, Länsmansbostaden, Svedbergska huset B55, Det lilla röda huset på Vagntipparen 4 samt upp till 14 Bläckhorn.

    Kulturbyggnaden B5 var första byggnaden att flyttas till LKAB:s utvecklingsområde vid Luossavaara.  Därefter har bläckhornshusen B51, B52 och B53, Ingenjörsvillan samt Hjalmar Lundbohmsgården flyttats till samma plats medan Länsmansbostaden placerats i den nya stadskärnan. 

     

  • Vilka byggnader rivs?

  • Vad tycker Kirunaborna?

    Det finns en förståelse för stadsomvandlingen. Men Kirunabornas röster är samtidigt entydiga - "Vi lämnar vår historia, våra minnen och platser som är del av vår identitet – det nya som byggs måste vara bra och attraktivt."
    Utgångspunkten i utvecklingsplanen för det nya Kiruna bygger på de åsikter och förslag som väckts av Kirunaborna och som ska ligga till grund för byggandet av den nya stadskärnan. Att den framtida staden blir attraktiv och att Kirunaborna tar den till sina hjärtan är den självklara utgångspunkten för planeringen.

  • När började stadsomvandlingen?

    Det vi i dag kallar stadsomvandlingen började år 2004 då LKAB såg att stadens centrala delar skulle komma att påverkas av gruvbrytningen, men Kiruna har påverkats av deformationerna från gruvan innan dess. Redan på 1950-talet började de första delarna av sjön Luossajärvi att tömmas på vatten till förmån för fortsatt gruvbrytning och under 1970-talet avvecklades en stadsdel närmast gruvan av samma anledning.

  • När är stadsomvandlingen klar?

    LKABs sjunde huvudnivå, som ligger på 1 365 meters djup under bergets ursprungliga topp, har en bedömd livslängd till cirka år 2035. Därför beräknas stadsomvandlingen i dagsläget pågå minst till och med år 2035, då nuvarande huvudnivåer kommer att vara utbrutna. 

  • Hur utvecklas den nya stadskärnan?

    Kirunas nya stadskärna, som byggs tre kilometer öster om den nuvarande, har förberetts under flera år. Arbetet med detaljplaner, infrastruktur och markfrågor pågår kontinuerligt för att utveckla stadskärnans olika delar. Stadskärnan kommer att bestå av bland annat stadhus, torg, stadspark, kontor, bostäder, skolor, simhall, kulturcentrum, hotell och handel. Byggplaner finns för alla tio kvarter i stadskärnan.

    Läs mer om aktuella projekt här

    Läs mer om Kirunas utvecklingsplan här.

  • Hur och när flyttas Kiruna kyrka?

  • Hur påverkas stadsomvandlingen av den nya informationen om malmkroppens utbredning?

    I oktober 2018 meddelade LKAB att malmkroppens utbredning i Kirunagruvan nedanför huvudnivå 1365 inte fortsätter neråt som man tidigare trott. Analyser av pågående prospektering visar att malmen istället minskar i de södra delarna av den nuvarande huvudnivån, men fortsätter i den norra delen. Vad innebär det för den stadsomvandling som pågår? LKAB har betonat att brytningen ner till huvudnivån 1365 fortsätter enligt plan fram till år 2035. Markrörelserna som uppstår på grund av gruvbrytningen på huvudnivån kommer att påverka samhället under flera år. Det betyder också att stadsomvandlingen fortsätter och att avvecklingen av nuvarande centrum och utvecklingen av Kirunas nya stadskärna fullföljs som planerat. Den nya informationen påverkar inte kommunens stadsomvandlingsprocesser som fortsätter enligt planerat. Mer information finns på LKAB:s webb

Tidplaner

  • Vad beskrivs i byggtidplanen som Kiruna kommun presenterade våren 2017?

    Byggtidplanen beskriver planeringen för kommunkoncernens byggprojekt i Kirunas nya stadskärna.

  • Varför är byggtidplanen etappvis indelad?

    Nya centrum omfattar många stora projekt som kräver resurser i form av byggföretag, konstruktörer, projektörer med mera. Utbyggnadstakten är beroende av vilka resurser som finns att tillgå. Kiruna kommun välkomnar och uppmuntrar exploatörer och investerare att påbörja byggnationer så tidigt som möjligt och
    så fort som det finns resurser att tillgå. Det betyder att byggstart tidigare än angivet i tidplanen kan komma ifråga för en del projekt.

  • Hur långt fram i tiden sträcker sig byggtidplanen?

    Byggtidplanen är etappvis indelad för de närmaste sju åren – fram till år 2024.

  • Hur ser tidplanen för flytt ut?

  • Hur ser tidplanerna för nya stadskärnan ut kommande år?

    Kiruna kommunkoncern har tagit fram en tidplan för byggnationer i den nya stadskärnan under de kommande sju åren, fram till år 2024.
    Byggstart kommunala projekt 2017 – 2018:
    Ny räddningstjänst
    Bostadsprojekt på gamla skjutbanan.
    Villatomter tas fram i anslutning till gamla skjutbanan.
    Arbete med nytt resecentra.
    Kvarter 1, Kirunabostäders projekt. Beräknad byggstart mars 2018. Innehåller 60 lägenheter, 1500 m² kontor, 1500 m² restaurang och handel, p-hus.
    Kvarter 5 Kulturhus/Folkets Hus, kommunens projekt, byggstart 2018.

    Läs mer om kommande års byggtidplaner här.

    Läs mer om de tio första kvarteren här.

    Läs mer om kommande projekt och byggstart här.

Gruvstadsparken

  • Vad är en gruvstadspark?

    Gruvstadsparken är ett samarbetsprojekt mellan Kiruna kommun och LKAB, där man har avtalat om hur delar av staden kan avvecklas och hur de nya områdena ska utvecklas.

    När hus måste flyttas eller rivas kan området fortfarande under en tid vara tillgänglig för allmänheten. Det första som påverkas är nämligen inte själva huskonstruktionerna, utan elledningar och vattenledningar under marken. Stadsomvandlingen påverkar många kirunabor, men ingen ska behöva ha gruvan som närmsta granne. Därför skapar vi Gruvstadsparken, en buffertzon som anläggs i gränsområdet mellan bostadsområden och gruvindustriområde.  

    Områden som ligger närmast gruvan och som på grund av deformationer behöver avvecklas, omvandlas till Gruvstadspark. Gruvstadsparken är unik eftersom den kommer att förflyttas i etapper så länge gruvbrytningen pågår. Parken rör sig alltså mot staden i takt med deformationerna - men ligger alltid steget före.

    Läs mer om vad du hittar i gruvstadsparken här.

    Här hittar du mer information om gruvstadsparken på LKABs webbsida.

  • Vart ligger gruvstadsparken?

    Områden som ligger närmast gruvan och som på grund av deformationer behöver avvecklas, omvandlas till Gruvstadspark.

    Den första gruvstadsparken är området nedanför Hjalmar Lundbohmsvägen mellan Kiruna Stadshus och Konsum Trädgårdsgatan.

  • Vad finns i gruvstadsparken?

    När ett område är avvecklat övergår det till att bli ett parkområde, en gruvstadspark - på så sätt skapas en mjuk övergång mellan gruva och stad.
    I gruvstadsparken hittar du gabioner som markerar platser där husen tidigare stod. Tillsammans med grönytor, sittplatser och lekparker bildar de en trivsam parkmiljö för alla åldrar.

    Sommartid:
    Det som lockar besökare till gruvstadsparken under sommaren är får från Kuttainen, som släpps ut i grönskan i gruvstadsparken där de ska få gå runt och beta hela sommaren. Även andra djur såsom hönor och kaniner finns att klappa och mysa med. Det finns även fikaförsäljning i parken.

    Vintertid:
    Lekpark, utegym och isbana vintertid är några av de saker du hittar i gruvstadsparken. I anslutning till dessa finns bänkar, grillplats och vedförråd.

Utveckling och planering

  • Vad beskrivs i utvecklingsplanen?

    Utvecklingsplanen beskriver kommunens ambitioner och kvaliteter som ska uppnås i Kirunas nya stadskärna. Utvecklingsplanen anger riktlinjer för byggandet, men ingen reglering av detaljer. Inom hela utvecklingsplanen ska det rymmas cirka 3000 bostäder, Kirunas nuvarande kommersiella centrum, flertalet av stadens hotell, ett stort antal arbetsplatser, stora och viktiga offentliga institutioner som sjukhuset, gymnasieskolan, biblioteket och polishuset, samt ett antal kulturbyggnader.

    Läs mer här om utvecklingsplanen.

  • Vad innebär de sju stadsbyggnadsprinciperna?

    I inbjudan till markanvisning år 2014 angav kommunen sju stadsbyggnadsprinciper som byggföretagen ska följa. Principerna är knutna till utvecklingsplanen för den nya stadskärnan, som antogs av kommunfullmäktige samma år.

    De sju stadsbyggnadsprinciperna är direkt knutna till utvecklingsplanens stadsbyggnadsstrategi:

    1. Dynamiskt genomförande och ekonomisk robusthet

    2. Levande och trygg stadsmiljö

    3. Tillgänglig och promenadvänlig stadsmiljö

    4. Blandad och socialt sammanhållen stadsmiljö

    5. Stark identitet och arkitektur

    6. Stad och natur i samspel

    7. Energi- och resurssmart stadsmiljö

  • Hur har synpunkter, som underlag för utvecklingsplanen, samlats in?

    Utgångspunkten har varit Kirunabornas synpunkter, tankar och idéer om den nya staden. Kiruna kommun har därför samlat in och summerat synpunkter som framförts i samråd, dialoger, möten och inte minst under det omfattande visionsarbete som genomfördes under 2012-2013. På motsvarande sätt har dialog förts med de kommunala förvaltningarna - skola, förskola, kultur, fritid samt sociala frågor - handeln, arbetsplatser, bostadsföretag samt aktörer som anmält intresse av att vara med och bygga den nya staden.

  • Hur har viktiga beslut om utvecklingsplanen tagits?

    Utvecklingsplanen är antagen i kommunfullmäktige av en bred majoritet. Inledningsvis har den politiska majoriteten haft en aktiv och styrande roll genom att formulera fyra styrande villkor.
    För det första genom att besluta var den nya stadskärnan ska placeras.
    För det andra genom att låsa principen att utveckling av en ny stadskärna ska föregå avvecklingen av den existerande.
    Den tredje princip som lagts fast är att stadsomvandlingen inte får drabba skattebetalarna i Kiruna kommun.
    Den sista principen är att ersättning måste ges fullt ut för det som rivs och måste ersättas. 

  • Vad är en detaljplan?

    Detaljplanerna anger vad som får finnas i ett område till exempel bostäder, kontor, park eller gruvindustri. För att ett område ska kunna avvecklas och göras om till gruvindustriområde behöver man ändra i detaljplanerna.

    Detaljplaner i områden som påverkas av gruvans brytning görs om så att bebyggelsen ska kunna avvecklas och gruvdriften ska kunna utvecklas. I de detaljplanerna beskrivs samtidigt att en parkmiljö ska anläggas mellan staden och gruvindustrin, en gruvstadspark.

    Läs mer om detaljplaner på Kiruna kommuns hemsida

  • Vad är ett markanvisningsavtal?

    Utifrån utvecklingsplanen, som anger riktlinjer för byggandet men ingen reglering av detaljer, har markanvisningsavtal tagits fram. Ett markanvisningsavtal är en överenskommelse mellan kommunen och en byggherre/exploatör om användningen av ett visst markområde. I området där Kirunas nya centrum byggs har markanvisningsavtalen för de olika kvarteren tecknats och beslutats av kommunstyrelsen i olika omgångar.

Nya stadskärnan

  • Var placeras Kirunas nya stadskärna?

    Kirunas nya stadskärna byggs upp cirka tre kilometer öster om den nuvarande.

  • Vem har bestämt var den nya stadskärnan ska placeras?

    Kirunas folkvalda politiker tog beslut om den nya stadskärnans placering på kommunfullmäktiges möte den 19 september 2011.

  • Varför valdes just det här området för den framtida stadskärnan?

    Till en början fanns planer om att placera den nya stadskärnan nordväst om den nuvarande men delar av området visade sig vara underminerat av tidigare gruvbrytning i Luossavaara. I andra delar av området hade LKAB upptäckt malm. Dessutom fanns planer på att återuppta brytningen av koppar i den tidigare Viscariagruvan i närområdet, med ett australiensiskt gruvbolag som aktör. Till sist gjorde Kiruna kommun bedömningen att det inte längre fanns en tillräckligt stor sammanhållen yta i nordväst för att rymma ett helt centrum.

     

  • Vad händer i den nya stadskärnan just nu?

    Kristallen, vårt nya stadshus och länskonstmuseum är klart. LKAB var byggherre. Inflyttningen skedde mellan 6-10 augusti 2018. 

    Kulturhuset byggs i kvarter 5.

    Kirunabostäder börjar bygga bostäder på skjutbaneområdet.

    Under våren startade grundläggningen för Räddningstjänstens nya byggnad samt infrastruktur.

    I slutet av maj 2018 påbörjade Kirunabostäder byggnation på kvarter 1. Kvarteret, som ligger intill det nya stadshuset, ska innehålla bostäder, restauranger, kaféer, butiker och kontor.

    Gatunätet är i det närmaste färdigbyggt och nu går det bland annat att se hur Flyttleden, som är en av de nya huvudgatorna, tar form. Även strukturen för de framtida kvarteren som ska bebyggas med bostäder, handel, hotell med mera träder fram allt mer. 

    Läs mer om aktuella projekt