Information om covid-19: Skärpta råd i Norrbotten

Spridningen av covid-19 ökar i hela Norrbotten. Läget är allvarligt och därför införs skärpta allmänna råd. Vi måste alla bidra till att tillsammans bromsa smittspridningen.

Information om covid-19: Skärpta råd i Norrbotten

Spridningen av covid-19 ökar i hela Norrbotten. Läget är allvarligt och därför införs skärpta allmänna råd. Vi måste alla bidra till att tillsammans bromsa smittspridningen.

Planprocessen

Detaljplaneprocessen kan starta på olika sätt. Det är vanligt att exploatörer eller markägare kontaktar kommunen för att de vill genomföra ett byggprojekt, men det kan också vara kommunen själv som initierar planarbete för att till exempel skapa nya bostadsområden eller bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Kommunalt planmonopol

Kommunen har ansvaret för att planlägga användningen av mark- och vattenområden. Plan- och bygglagen (PBL) reglerar detta ansvar och ger kommunen självbestämmanderätt över planläggningen. Detta innebär att kommunen kan säga nej till att göra en detaljplan och ett sådant beslut går inte att överklaga. Endast vid värnandet om vissa riksintressen och i frågor om hälsa och säkerhet, har staten överinseende och kan ifrågasätta kommunens beslut.

Planbesked

Om du vill att kommunen ska inleda ett detaljplanearbete kan du ansöka om planbesked. Information om hur du gör detta, hittar du här: Planbesked.

Hur går det till?

En detaljplan kan framställas via standardförfarande eller utökat förfarande.
Standardförfarande kan väljas om förslaget till detaljplan överensstämmer med kommunens översiktsplan och inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse.
Utökat förfarande ska väljas om planförslaget inte överensstämmer med översiktsplanen eller som planförslaget är av betydande intresse för allmänheten, i övrigt av stor betydelse eller om det kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Kommunen ansvarar för planens genomförande. Kommunala detaljplaner upprättas hos kommunen. Privata exploatörer och fastighetsägare får bekosta och anlita egna plankonsulter för detta arbete. Kommunens planhandläggare granskar planer som konsulter har författat.

Planprocessen består av ett antal faser. Under flikarna nedan beskrivs faserna.

I ett planprogram redovisas kommunens intentioner i grova drag.

Kommunen väljer själv om att program för detaljplan ska tas fram. Det kan dock vara en fördel att upprätta ett program för en detaljplan som saknar stöd i översiktplanen eller om planen är komplicerad med många intressenter och motstående intressen.

I planprogrammet redovisas i grova drag vad kommunen tänkt i området. Programmet samråds med berörda exempelvis grannar och andra myndigheter, som redan i det här skedet ges möjlighet att tycka till.

Kommunen ska samråda med de olika intressenterna när ett förslag till detaljplan upprättas oavsett om det är helt ny plan eller om det handlar om äldre detaljplaner som upphävs eller ändras.

Meningen med samrådet är att de som är berörda ska få vet vad som sker och kunna komma med synpunkter. Det är värdefullt för alla parter då beslustunderlaget förbättras och de berörda får möjlighet att påverka innehållet i planen i ett tidigt skede.

Efter samrådsskedet sammanställs och bemöts inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse.

När detaljplanen har justerats med eventuella inkomna synpunkter under samrådstiden ska den ställas ut för granskning.

Granskningen kungörs genom annons i länstidningarna. Sakägare och andra berörda underrättas även via brev. Granskningstiden är minst tre veckor från kungörelse, men planförslaget ställs vanligtvis ut i fyra veckor. Förslaget finns tillgängligt i stadshuset, här på kommunens webbplats samt ibland också på olika platser lokalt.

Under granskningstiden kan man framföra skriftliga synpunkter på planförslaget. Om inte synpunkterna framförs skriftligt under granskningstiden kan man förlora rätten att senare överklaga beslutet att anta detaljplanen.

Efter granskningstiden sammanställs och bemöts inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande. Utlåtandet skickas sedan till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Om förslaget till detaljplan ändras väsentligt efter granskningen så ska det ställas ut på nytt.

Om inga större ändringar görs efter granskningen överlämnas planförslaget till kommunstyrelsen för antagande. Vissa detaljplaner antas av kommunfullmäktige.

Efter antagandet har de som framfört synpunkter och som inte blivit tillgodosedda rätt att överklaga beslutet. Om ingen överklagar planen inom tre veckor vinner den laga kraft.

Överklagan av detaljplanebeslut ska ställas till Mark- och miljödomstolen i Umeå, men skickas till Kiruna kommun, Kommunstyrelsen, 981 85 Kiruna. Kommunen överlämnar sedan ärendet till Mark- och miljödomstolen för prövning.

För att ett överklagande ska kunna prövas måste skrivelsen ha kommit in till planavdelningen inom tre veckor från den dag då antagandet tillkännagavs på kommunens anslagstavla, annars kan domstolen inte ta upp överklagan för prövning.

Överklagan ska innehålla information om det beslut som överklagas, till exempel genom kopia av beslutet. Den ska också innehålla motiv till varför beslutet ska ändras samt vilken ändring som önskas. Övrig information som kan ha betydelse för ärendet ska också skickas med.

Skrivelsen undertecknas med namn, postadress och telefonnummer. Om ombud anlitas kan istället ombundet underteckna skrivelsen, i så fall ska en fullmakt bifogas.

Kommunens beslut om att anta en detaljplan vinner laga kraft tre veckor efter den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har kungjorts på kommunens anslagstavla. Om någon har inkommit med en överklagan under den här tiden så vinner antagandebeslutet inte laga kraft.

Lagakraftvunnen detaljplan kungörs på kommunens anslagstavla samt i länstidningarna.

Kontakt

Senast uppdaterad •
Sidan publicerad av • Mona Mattsson-Kauppi