Hatten och rösträttsrörelsen

Deltagare vid den internationella rösträttskongressen 1911 på besök i Kiruna. Några av dem i stiliga hattar. Foto: Borg Mesch

Hatten var en viktig modeaccessoar under 1910-talet. Alla bar dem men det var särskilt rösträttskvinnornas som uppmärksammades. Att framstå som hela, rena och välklädda var viktigt för rörelsens anseende och en snygg hatt var kronan på verket.

Okänd kvinna i Kiruna i elegant hatt 1909. Foto: Borg Mesch

Den stora bredbrättade hatten var särskilt populär men variationen var stor. Filthattar och stråhattar, bred- eller smalbrättade med runda eller platta huvudbonader bars också. Hattarna var ofta rikt garnerade med fjädrar, plymer, rosetter och tygblommor. På bilden nedan syns en salig blandning av rikt dekorerade hattar.

Hattparad vid möte i Haag 1915, Elin Wägner längst till höger. Foto: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek.

Även de mer militanta av de engelska suffragetterna använde hattar i kampen för kvinnlig rösträtt. Under stora hattar kunde de snabbt försvinna in i folkvimlet efter sina attacker.

Satirteckning av Edvard Forsström i Puck 1912.

I karikatyrteckningar mot rösträtten tecknades rösträttskvinnorna iförda hattar. Motståndarna menade att dyrbara, stora hattar kunde förknippas med ytlighet och oförmåga till kritisk tankeverksamhet. Riksdagsmannen Carl Boberg argumenterade mot rösträtten 1914 genom att påstå att kvinnliga riksdagsledamöter skulle skymma sikten med sina hattar. De vassa hattnålarna utgjorde dessutom ett vapen, menade han.

Kontakt

Senast uppdaterad •
Sidan publicerad av • Moa Strålberg