Kvinnornas rösträttshistoria

Åtta okända kvinnor hos fotografen 1912. Foto: Borg Mesch

Det är bara kvinnor som har utestängts från det politiska livet på grund av sitt kön. Män har visserligen saknat rösträtt på grund av andra orsaker, som dålig ekonomi och kriminalitet, men det är enbart kvinnor som har utsatts för politisk könsdiskriminering.

Fram till mitten av 1800-talet rådde en sträng social ordning i samhället. Stånd, kön och ställning i familjen avgjorde människans möjligheter i livet. Nästan alla kvinnor var omyndiga och tvingades följa de beslut som fattades av deras förmyndare. Ofta var det fadern, maken eller någon manlig släkting som fungerade som förmyndare. En änka, som hade varit omyndig som gift, blev myndig när mannen dog oavsett sin ålder. Om hon gifte sig igen blev hon dock omyndig.

Fru Mothander i sin guldsmedsbutik. Foto: Borg Mesch

Under 1800-talet genomfördes flera reformer som gjorde det lättare för ogifta kvinnor att bli myndiga. Ett fåtal kvinnor fick på så sätt rösträtt i de kommunala valen där det ställdes krav på myndighet, ägande, inkomster och betalda skatter – men inte på väljarens kön. Ytterst få kvinnor använde dock sin kommunala (ekonomiska) rösträtt i praktiken.

I de kommunala röstlängderna går det att läsa hur många röster olika kvinnor hade i Kiruna. Efter 1909 var 40 röster det maximala antalet röster en person kunde ha. Lärarinnan Lina Hjort hade 12, Kirunas första barnmorska Matilda Spjut hade 11 medan gårdsägare Amanda Granberg endast hade en röst.

Personal på Bolagshotellet i början av 1900-talet. Foto: Borg Mesch

Från 1910 kunde kvinnor bli valda till uppdrag i lokalpolitiken. Det dröjde dock till 1921 innan gifta kvinnor blev myndiga. Från det året fick kvinnor över 23 år rösträtt och kunde även bli valbara i riksdagen.

Kiruna Handelsbiträdesförening omkring 1920. Foto: Borg Mesch

Vad jobbade kvinnorna med i Kiruna?

 

Bland de olika titlarna som angetts i LKPR:s namninsamling 1913 finns: lärarinnor, handelsbiträden, tjänarinnor och en gymnast. Tvätterskor, strykerskor, stickerskor, sömmerskor och en modist. En telegrafist, fotografer och fotobiträden. Sjuksköterskor och en samaritsyster, barnhemsföreståndarinna, en barnvårdsamma, en barnmorska och en tandläkarassistent. Kokerskor, bagerskor, styckerskor, hushållerskor, kaféidkerskor och en husföreståndarinna. En bokhandelshjälpare, ett urmakeribiträde, en bankbokhållare, affärsinnehavare, handlare, en affärskvinna och ett skrivbiträde. Uppasserskor, jungfrur, hustrur, husmödrar, arbetarfruar, bondhustrur och lappfruar. Bonddöttrar, lappdöttrar, arbeterskor, en gästgiverska och värdinnor. En gårdsvärdinna, en bondvärdinna och en lappvärdinna.

Kontakt

Senast uppdaterad •
Sidan publicerad av • Clara Nyström