Rösträttsrörelsen och nykterhetsfrågan

Medlemmar i Nykterhetslogen Kiruna Wapen samlade till fest på Haukivaara år 1902. Foto: Borg Mesch

Alkohol var ett hett ämne under 1900-talets början. Rusdrycker sågs som ett samhällsproblem som både förstörde livet för kvinnor och barn i hemmet och hotade en positiv samhällsutveckling i stort.

Nykterhetsrörelsen hade vuxit sig stark sedan 1800-talets slut. Även i religiösa kretsar och bland arbetarrörelsens medlemmar fanns ett starkt engagemang och nykterhetsidealet var också en faktor i kampen för kvinnans rösträtt. I Kiruna bildades den första föreningen redan försommaren 1900, IOGT-logen Kiruna Vapen, och 1903 fanns inte mindre än tre logar. Den kristna nykterhetsföreningen Vita bandet var en av de kvinnoföreningar som stred vid fronten för kvinnlig rösträtt i Sverige.

Den nybildade I.O.G.T. Logen Midnattssolen. Foto taget den 6 juli 1910. Foto: Borg Mesch

I Kiruna fanns mycket att göra i denna fråga då det var svårare att få tag på mjölk än öl. Öltapparna växte snabbt i antal. Kvinnoföreningen Morgonrodnaden är en av föreningarna som arbetade med frågan och några medlemmar i föreningen fick i uppdrag att aktivt verka för att stänga den olagliga försäljningen av både malt- och spritdryck. När det 1916 bildas en nykterhetsnämnd i kommunen är föreningens vice sekreterare, Eda Nilsson, en av dess suppleanter.

Medlemmar ur ¨Groggklubben¨ i en idyllisk samling i Iggeslundsparken.. Foto: Borg Mesch

Motbokssystemet

I Sverige hade motbokssystemet införts 1919 och 1922 skulle en folkomröstning om förbud mot alkohol genomföras. Nu fick även kvinnor gå till valurnorna – men valsedlarna könsmärktes så att deras röster inte räknades på samma sätt som männens. Motiveringen var att eftersom drickandet var mycket mer omfattande bland männen än kvinnorna krävde ett hållbart förbud att männen godkände det.

Folkomröstningen skedde 27 augusti 1922 och resultatet blev mycket jämt. Nej-sidan (alltså nej till ett alkoholförbud) segrade med två procent. Som förväntat var det framför allt kvinnor som var förbudsvänliga.

I Norrbotten röstade 34 053 personer för förbud och 8 824 emot. Här var även en majoritet av männen ja-röstare, 16 570 jämfört med 6 585, medan kvinnornas röster fördelades på 17 483 för och 2 242 emot förbud.

Efter folkomröstningen fortsatte regeringen med en restriktiv alkoholpolitik. Man behöll ransoneringen på alkohol och på krogar och barer fanns det bestämda gränser för hur mycket en person kunde beställa på en kväll. Inte förrän 1955 slopades systemet med motbok.

Kontakt

Senast uppdaterad •
Sidan publicerad av • Clara Nyström