Samernas rösträttshistoria

Samemöte på Spetsgård i Jukkasjärvi 1901. Foto: Borg Mesch

Samer fick, som andra svenska medborgare, allmän rösträtt 1921. Men precis som för andra nationella minoritetsgrupper är frågan mer komplicerad än den först kan tyckas. Samernas rösträttshistoria sträcker sig från 1600-talets början till 1900-talets mitt.

När myndigheterna definierat gruppen samer har de utgått från renskötseln vilket bidragit till att andra samer definierats bort. Bland samer som grupp fanns de som var lokala eliter och hade stort och avgörande inflytande, de kunde kräva och fick ofta kommunal rösträtt. Andra hade varken inflytande eller status.

De tre samerna som var med vid röstningen för om Kiruna skulle bli en köping hade ingen formell rösträtt men var med som representanter för samebyarna. Läs mer under affishen "Rösträttens betydelse för det nya samhället Kiruna" Foto: Borg Mesch

Redan Karl IX slog under 1600talet fast att samerna skulle ha rösträtt och representation i ståndsriksdagen. Men resan var lång och uppehället i huvudstaden dyrt så det var inte ofta det nyttjades.

Skatten var på olika sätt knuten till rösträtten och den som inte betalade fick inte rösta. Under det senare 1800-talet beskattades samebyar som ett kollektiv och det gav dem röster gemensamt i kommunen, på samma sätt och enligt samma regler som företag kunde rösta vid den här tiden. Eftersom det var samebyn som betalade skatten uppfyllde inte enskilda renskötande samer i samebyar de formella kraven för allmän rösträtt 1921.

Parallellt med det här fanns det emellertid samer som försörjde sig på fiske, nybyggen eller annat och deras rösträtt såg ut som den övriga befolkningens rösträtt. Det fanns alltså inte någon lagstiftning som skilde ut samer som etnisk grupp, men däremot en rad olika regelverk som hindrade individuella samer från att rösta.

Det finns dessutom en del tecken på att samerna inte alltid värderade rösträtten som den högsta av medborgerliga rättigheter. I vissa områden där samer var skattebefriade, och därmed utan rösträtt, krävde de heller inte allmän och lika rösträtt. En del betraktades det helt enkelt som mer fördelaktigt att vara skattebefriad än att vara rösträttsberättigad.

Så kallade nomadiserade samer var dessutom befriade från att göra värnplikten enligt 1901 års värnpliktslag. Också där verkar det ibland som att samer värderade undantaget, från värnplikt och militärtjänst, högre än rösträtten.

Elsa Laula Renberg 3 mars 1917. Bilden är beskuren. Foto: Hilfling-Rasmussen / NTNU UB, Wikimedia

Elsa Laula Renberg

Det fanns dock en del personliga förbindelser mellan de svenska rösträttskvinnorna och samerna. Mest känd är kanske Elsa Laula Renberg (1877–1931) som under sina studier i Stockholm blev bekant med en rad kvinnliga rösträttsaktivister. Hon var engagerad både i kampen för kvinnors rösträtt och i kampen för samers rättigheter. Denna kamp sågs dock inte direkt som en fråga om allmän och lika rösträtt, utan snarare som en kamp för lika medborgerliga rättigheter.

Kontakt

Senast uppdaterad •
Sidan publicerad av • Clara Nyström