Kiruna grundas

Kiirunavaara, gruvberget som syns från dagens stadskärna. Bergets form har ändrats markant sedan bilden togs år 1900. Foto: Borg Mesch

Vid sekelskiftet 1900 var det febril verksamhet i Kiruna. Berget Kiirunavaaras rikedomar skulle blottläggas och komma hela landet till gagn och en hel stad byggdes upp vid bergets skuldra. På bilden ovan syns Kiirunavaara innan gruvbrytningen börjar.

Gruvarbetare vid Kiirunavaara. Foto: Borg Mesch

Exploateringen av norra Sverige genom gruvverksamhet, vattenkraftsutbyggnad och skogsbruk gick i vissa skrifter under benämningen ”framtidslandet”. Det öppnade även upp för vetenskap och turism.

LKAB:s styrelsegrupp vid bygget av kraftstationen 1901. Disponent Hjalmar Lundbohm sexa från vänster. Foto: Borg Mesch

Gruvbolaget Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) bildades 1890 och vid denna tid var det flera bolag, även utländska, som försökte ta del av framtidslandet.

Luossajärvi 1904, i bakgrunden syns Kiruna. 15 år tidigare låg sjön i ett orört landskap. Kanske dessa samiska män korsat sjön vid flertalet tillfällen och sett området förändras år för år. Foto: Borg Mesch

Exploateringen påverkade också livsvillkoren för de som levde i området och livnärde sig på jakt, fiske och renskötsel. Där Kiruna kom att anläggas fanns inga bofasta innan gruvan öppnade upp, men det fanns människor i området. Landskapet nyttjades av samer som snabbt fick anpassa sig efter de nya förhållandena.

Midsommarnatt på Kiirunavaara 1901. Foto: Borg Mesch

År 1900 räknas som Kirunas födelseår och samhället får officiellt sitt namn när en stadsplan fastställs 27 april 1900. De första nybyggarna övervintrar och befolkningen ökar lavinartat, tio år senare är invånarantalet 7 500.

Handelsbod i det tidiga Kiruna. Foto: Borg Mesch

Planläggning och riktlinjer för stadsplanen upprättades av arkitekten Per-Olof Hallman. Stadsplanen var revolutionerande då den anpassats till geografin och klimatet.

Kiruna uppfördes som ett brukssamhälle och du står just nu i brytningen av de tre ursprungliga stadsdelarna: Stadsplanen (orange) för handlare, hantverkare med mera, Bolagsområdet (brun) för gruvarbetare samt nedanför Järnvägsparken SJ-området (beige) för järnvägens arbetare. Alla tre områden var viktiga för stadens utveckling och bebyggelsen i stadsdelarna var olika planerings-och stilmässigt.

Rallare lägger räls vid den blivande Kiruna järnvägsstation 1900. Foto: Borg Mesch

Transportproblem hade tidigare gjort det omöjligt att frakta malm här ifrån, men järnvägen gjorde det möjligt för Kirunas tillkomst. Järnvägen hade redan nått de nya gruvsamhällena Gällivare och Malmberget och hösten 1899 nådde den Kiruna. Målet var den isfria hamnen i Narvik.

Vid invigningen av Riksgränsbanan den 14 juli 1903, H M Oscar II, H K H kronprins Gustaf, H K H prinsessan Ingeborg Foto: Borg Mesch

Rallarna arbetade i hårda förhållanden dag som natt och 1902 var de framme vid Riksgränsen. 1903 invigde kung Oscar II hela sträckningen när den norska delen av banan kopplades på. Malmbanan fanns nu mellan Luleå-Narvik.

Sista tåget avgår från Kiruna järnvägsstation 31 augusti 2013. Foto: Kjell Törmä

På grund av gruvans utbredning så har en ny järnväg dragits bakom Kiirunavaara. Den blev klar 2012 och i augusti 2013 stängdes Kirunas järnvägsstation som låg nedanför järnvägsparken. Byggnaden syns på bilden ovan och revs 2017. En tillfällig station finns norr om den gamla och planering för ny järnvägsstation pågår.

Senast uppdaterad •
Sidan publicerad av • Moa Strålberg