Rakt framför er bakom stängslet ser ni kvarteret Ortdrivaren som är en viktig del av Kirunas moderna arkitekturarv. Byggnaderna ritades av arkitekt Ralph Erskine som hade en vision om att få rita om hela Kirunas centrum under den stora centrumsaneringen.
Men det blev endast detta kvarter som uppfördes 1959-65 samt en byggnad nedanför järnvägsparken. Runt omkring er kan ni ändå se att 1960-talet satte tydliga spår.
Kvarteret är goda representanter för Erskines klimatanpassade arkitektur med mjuka former i syfte att dämpa vindar och minska skuggbildning på norrsidan. Färgerna kommer av midnattssolen och marken och detaljer påminner om gruvan.
På typiskt Kirunamanér har byggnaderna i folkmun fått fyndiga namn såsom Spottkoppen, Snusdosan, Herrens pris, Berlinmuren och Mullbänken. Byggnaderna representerar också ett stildrag som var vanligt under 1960-talet, betongbrutalism. Den fria betongen skulle synas och vara en del av arkitekturen.
Kvarteret Ortdrivaren förändrade stadsbilden och åsikterna om dess arkitektur har varit många genom åren. Innan centrumsaneringen såg samma plats ut som på bilden ovan.
Erskine hade också visioner om en omvandling av hela Svappavaara, en by 40 kilometer sydöst om Kiruna stad. Även där blev det bara enstaka byggnader som slutligen uppfördes, däribland den så kallade Ormen Långe.
På grund av stadsomvandlingen är byggnaderna i Svappavaara de enda av Erskines avtryck som snart finns kvar i Kiruna kommun. Kvarteret Ortdrivaren började att rivas under våren 2023.
The Ortdrivaren area
Straight ahead of you behind the fence, you can see the Ortdrivaren area which is an important part of Kiruna's modern architectural heritage. The buildings were designed by architect Ralph Erskine, who had a vision to redraw the entire centre of Kiruna during the major “town centre clean-up”.
However, only this block was built in 1959-65 and one building below the Railway Park. Nevertheless, if you look around, you can see that there are distinct traces from the 1960s.
This area is a good example of Erskine's climate-adapted architecture with gentle lines, the aim of which was to soften winds and reduce the formation of shadows on north-facing facades. The colours come from the midnight sun while the ground and features are reminiscent of the mine.
In typical Kiruna manner, the buildings have been popularly named as Spottkoppen, Snusdosan, Herrens pris, Berlinmuren and Mullbänken. The buildings also represent a style of architecture that was common in the 1960s, concrete brutalism. Exposed concrete was to be visible and part of the architecture.
The Ortdrivaren area changed the townscape considerably and there have been many views on its architecture over the years. The picture above shows what the area looked like before the “town centre clean-up”.
Erskine also had visions for a transformation of the whole of Svappavaara, a village 40 kilometres southeast of Kiruna. There too, only a few buildings were built in the end, one of them being “Ormen Långe”.
After the transformation of the town, the only remaining signs of Erskine’s work in the municipality of Kiruna will be the buildings in Svappavaara. The Ortdrivaren area will be demolished around 2023.