Kyrkmyren

Renar på kyrkmyren. Foto: Borg Mesch

Du står nu mitt på den tidigare kyrkmyren. Innan Kiruna grundades så nyttjade samer området. När staden sedan byggdes upp så blev kyrkmyren en naturlig samlingsplats för handel när samerna flyttade med sina renar genom samhället.

Renrajd på väg in mot Kiruna centrum. Foto: Borg Mesch

Därför byggdes flera handelshus i området. Butiken Wennbergs, som ni kommer passera lite senare, är den äldsta butiken som finns kvar idag och den öppnade redan 1904. Eftersom de flesta bosättarna i området var finskspråkiga kom området att kallas ”Finnstan”.

Utanför Nils Persson Gunnares torvkåta i Laimoviken den 17 juli 1913. Foto: Borg Mesch

Fornlämningar visar att de första människorna kom till kommunen för mer än 6 000 år sedan, efter att inlandsisen dragit sig tillbaka. Den samiska och den finsktalande kulturen har levt här sida vid sida så långt vi kan blicka tillbaka. 

Jukkasjäri kyrka 2007. Foto: Ulrika Hannu

Nybyggarna och de allra första gruvarbetarna kom under den första gruvepoken på 1600-talet. Då fanns redan en kyrka i Jukkasjärvi, 17 kilometer utanför Kiruna vid Torneälven. Den färdigställdes i april 1607 och 2007 firade Jukkasjärvi församling 400 år.

Masugnsbyns bruksgård 2017. Foto: Clara Nyström

Den första "svenska" inflyttningen skedde till Kiruna kommuns sydöstra del, nära Masugnsbyn, där den första järngruvan öppnades 1647. Under sent 1600-talet upptäcktes även fyndigheterna i Kiirunavaara som idag är världens största underjordsgruva för järnmalm.

Parkskolan, troligen 1940-tal. Notera det ursprungliga tornet på taket.

Den stora byggnaden som finns här idag, Parkskolan, uppfördes 1938 efter ritningar av arkitekt Bertil Höök. Höök var länsarkitekt i Norrbotten och står bakom många byggnader i Kiruna. Tornet på taket hade en viktig funktion under andra världskriget då det användes till luftbevakning.

Jägarskolan 2007. Byggnaderna låg på en höjd för bra överskådlighet men arkitekturen var enkel för att inte avslöja verksamheten. Idag kontor och bostadsområde. Foto: Thomas Nylund

Sverige deltog inte i andra världskriget men det svenska försvaret hade beredskap. I Kiruna finns tydliga spår genom byggandet av en militärbas för Norrbottens regementes jägarbataljon, den så kallade Jägarskolan.

Vid evakueringen av finska flyktingar vid Kiruna järnvägstation 1944. Foto: Järnvägsmuseet

I och med den stora malmframställningen var Kiruna viktig att skydda och Malmbanan hade en avgörande betydelse under andra världskriget. Tyskland var beroende av svensk järnmalm och ockuperade Norge och genom Kiruna skedde tyska militärtransporter av personal och material.

Pansartåget "Boden" vid Riksgränsen 1941. Foto: Järnvägsmuseet

1940 byggde Sverige två pansartåg, "Kiruna" och "Boden", När "Kiruna" stod stationerad vid Vassijaure station skedde en eldgivning mot ett tyskt flygplan som sköt tillbaka. Skotten träffade en ung värnpliktig som stupade, och han blev den ende soldaten i svenska armén som sköts ihjäl av främmande makt under kriget.

Senast uppdaterad •
Sidan publicerad av • Moa Strålberg