Älv ger liv

Forsbåt. Foto: Vittangi hembygdsförening

Framför er breder älven ut sig, nationalälven Torneälven. Vattenvägar har genom historien varit de främsta färdsätten, både sommar som vinter. Många är de byar och städer som är anknutna till vatten. Och här var älvarna av betydande del för byns grundande och den viktigaste samfärdsleden. Med forsbåt kunde man ränna ända till Haparanda för livsnödiga inköp varefter man rodde och stakade sig hem igen. På vintern var det lättare att köra eller gå på en frusen älv än genom skogar.

Fiske i älven. Foto: Vittangi hembygdsförening

Älven gav också ett välbehövligt tillskott till bordet genom att alltid ge färsk fisk. För timmerhanteringen var också älven viktig, då man här flottade timmer som var en betydande inkomstkälla.

Timmerflottning. Foto: Vittangi hembygsförening

När Vittangi blev huvudorten under 1800talet behövdes också en begravningsplats, och den placerades på andra sidan älven, på Kenttäniemi, och var klar 1837. På sommaren tog man sig över med båt och vinter med släde eller skidor över isen. Idag finns det en nyare begravningsplats men denna kan fortfarande besökas.

. Begravningsfölje i båtar på väg från kyrkogården,1905. Foto: Borg Mesch

Men att bo nära vatten är inte alltid lätt och Vittangi har drabbats av översvämning inte mindre än vid fyra tillfällen. 1917 kom en översvämning som fick namnet Salkkarin tulva och 1935 drabbades byn av en av de värsta översvämningar som har drabbat Tornedalen under hela 1900talet.

Den stora översvämningen 1935. Foto: Troligen Carl Falck, Vittangi hembygsförening
Senast uppdaterad •
Sidan publicerad av • Clara Nyström

Kiruna bildsamling