Vid sekelskiftet 1900 hade Vittangis befolkning växt till runt 400 personer. Här hölls socknens möten och ting. Vissa ting kunde vara en vecka och kallades för "Vitankin markkinat", "Vittangi marknad". 1887 anställdes den förste ordinarie folkskoleläraren i Jukkasjärvi socken, placerad här i Vittangi, Abraham Johansson. Johansson var också socknens ledande politiker och var från 1885 kommunstyrelsens ordföranden och den som styrde och ställde. det är för övrigt han som givit namn till gatan du står på nu.
Men Vittangis tid som huvudort blev kort. 1909 tog den nya gruvorten Kiruna, som lavinartat vuxit sig stor, över administrationen. På bilden ovanför syns den kommitte som 1902 samlades för att utreda hur den nya ordningen i kommunen skulle se ut på grund av Kirunas snabba tillkomst. Fem vittangibor var med i kommitten men arbetet slutade som sagt med att Kiruna tog över som huvudort istället för Vittangi. På bron står från höger står hemmansägarna H W Hansi och Josef Lahti. Sedan länsmans Olsson från Kiruna och sedan Vittangiborna Abraham Johansson, kronojägaren Berggren och handlanden Wikman.
Trots att församlingen bytte säte till Kiruna fick Vittangi en ny stor prästgård som ni ser framför er. Den stod klar 1913. Orginalritingarna saknas men arkitekt ska vara Eskil Jansson som även ritat flera byggnader i Kiruna. Byggnaden var tidstypiskt med små rutor och röd kulör, som under senare år målats rosa. Ursprunligen låg ett tegeltak. Prästen var för övrigt den första i byn att få en telefon, hit till denna byggnad. Byns första prästboställe var inte lika ståndsmässig utan syns på bilden nedan.
