Våld i nära relationer

Spår i snön och en molnig himmel.

Att leva i en relation med våld eller hot kan kännas hopplöst – men det finns stöd att få. Socialtjänsten erbjuder hjälp till dig som är utsatt för våld eller kontroll, till barn som upplever våld och till dig som själv använder våld eller hot.

Våld i nära relationer kännetecknas av att den som utsätts har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Våldet sker oftast i hemmet och blir mer allvarligt över tid. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt, materiellt eller digitalt. Syftet är alltid detsamma: att utöva makt och kontroll genom att skada och skrämma.

Våld i nära relationer kan drabba alla, oavsett kön, ålder, bakgrund eller identitet. Även om både kvinnor och män utsätts och utövar våld är det oftast män som utövar våld mot kvinnor.

Sedan 2021 är det brottsligt att barn upplever eller bevittnar våld. De flesta barn märker vad som sker, även om de inte visar det. Har du oro för att ett barn eller vuxen far illa kan du göra en orosanmälan till socialtjänsten – det räcker med din oro.

Fysiskt våld

Fysiskt våld innebär att någon använder sin kropp eller föremål för att skada eller hota en annan person. Exempel är slag, sparkar, knuffar, stryptag, rivmärken, användning av vapen eller tillhyggen, samt handlingar som hindrar sömn eller förgiftning. Skadorna kan vara både synliga och osynliga och i allvarliga fall leda till livshotande konsekvenser eller död.

Psykiskt våld

Psykiskt våld handlar om att kränka, hota, kontrollera eller skrämma någon. Det kan inkludera verbala kränkningar, nedvärdering, hot mot den utsatta eller närstående, isolering från vänner och familj, kontroll av kommunikation och oförutsägbart beteende. Psykiskt våld kan leda till osäkerhet, låg självkänsla och känslomässig nedbrytning, och är ofta systematiskt och upprepat.

Sexuellt våld

Sexuellt våld omfattar alla sexuella handlingar som sker mot någons vilja, från ovälkommen beröring och trakasserier till våldtäkt. Det kan ske genom tvång, hot, manipulation eller genom att tvinga någon att bevittna sexuella handlingar. Sexuellt våld kan även ske digitalt, till exempel genom spridning av privata bilder utan samtycke.

Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld innebär kontroll över en persons pengar eller ekonomiska resurser. Det kan handla om att inte få behålla sin lön, tvingas be om pengar för vardagliga utgifter, hindras från att arbeta, eller att någon tar lån i den utsattas namn. Detta begränsar ofta möjligheten att lämna en våldsam relation

Materiellt våld

Materiellt våld innebär att förstöra eller hota att förstöra egendom för att skrämma eller kontrollera någon. Exempel är att slå sönder möbler, kläder eller personliga tillhörigheter.

Digitalt våld

Digitalt våld sker via internet eller sociala medier och kan inkludera hotfulla meddelanden, spridning av privata bilder, hackning av konton eller övervakning av kommunikation.

Eftervåld

Eftervåld är våld som fortsätter eller tar nya former efter att en våldsam relation har avslutats. Det kan inkludera en mängd olika former av våld så som psykisk misshandel, ekonomiskt våld, och kan inkludera kränkningar, ryktesspridning eller trakasserier.

Det är viktigt att känna till dessa former av våld för att kunna identifiera och hantera dem effektivt.

Hedersrelaterat våld och förtryck utmärker sig genom ett kollektivt uttryck. Kännetecknande för våldet är att det ofta kan handla om flera förövare, att det grövsta våldet i regel är planerat, och att både kvinnor och män kan utsättas.

Med hedersnormer minskar friheten under åren från barn till ungdom, särskilt för tjejer. Du kan begränsas i vem du umgås med, vad du utbildar dig till och vem du gifter dig med. Din sexualitet ses som familjens angelägenhet och du förväntas följa andra vuxnas krav. Tvång, hot och våld är brottsligt – det finns hjälp att få!

Är du utsatt för våld eller hot av någon närstående? Du är inte ensam. Du kan få hjälp oavsett om det är en partner, ett vuxet barn, en förälder eller annan närstående som behandlar dig illa. Våldet kan exempelvis vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller hedersrelaterat.

Skuld och skam

Det är vanligt att känna skuld och skam när man utsätts för våld i en nära relation. Det kan göra det svårt för dig att berätta om din utsatthet. Ett steg till att frigöra sig från eventuell skuld och skam är att förstå att det alltid är den som utövar våldet som bär ansvaret, aldrig den som blir utsatt.

Var snäll mot dig själv

Även om du sökt stöd och hjälp är det något som kan ta tid. Var snäll mot dig själv. Om du lyckats lämna relationen och sedan återvänder ska du veta att det är en naturlig del i processen att bryta upp. Det finns ingen som arbetar med våld i nära relation som dömer dig, de är väl insatta i att steg framåt även inkluderar steg tillbaka.

Till dig som förälder/vårdnadshavare

Som förälder/vårdnadshavare har du en skyldighet att skydda dina barn från våld och hot. Du har ett ansvar för att barnen är trygga och du måste ta bort dem från en våldsam och hotfull miljö. Ta hjälp om dina barn utsätts för hot och våld - det finns hjälp att få.

Det finns stöd att få

Det kan vara viktigt att ha en trygg person att prata med som stöttar, lyssnar och förstår det du går igenom. Om du har barn kan även de behöva prata med någon och bearbeta sådant de upplevt. Via socialtjänsten kan du och dina barn få stödsamtal eller behandling. Ni kan även få skyddat boende eller hjälp att ordna eget stadigvarande boende, praktisk hjälp och stöd i kontakt med polis, sjukvård och andra myndigheter.

Lever du i en familj med en vuxen som har problem? Är du eller någon annan utsatt för våld eller hot hemma hos er? Här hittar du information om hur du kan få hjälp och stöd om du upplever våld eller hot i din familj.

Du är inte ensam

Det är vanligt att barn som har det jobbigt hemma kan känna skuld och skam och känner sig väldigt ensam. Det är viktigt att din förälder får hjälp, men det är också bra om du själv får stöd.

Våld i ungas parrelationer

Till skillnad från våld i vuxnas relationer så sker våldet hos unga ofta på platser där vuxna finns​. Det kan ske i den våldsutsatta och våldsutövandes hem​, i skolan och på gemensamma fritidsintressen. Fler skillnader är den betydelse som digitala medier har för ungas relationer, dessa används i stor utsträckning som hjälpmedel för övervakning och kontroll.

Resultat från en lokal undersökning 2025/2026 på gymnasiet visar att många ungdomar upplever trygga relationer i Kiruna. Samtidigt framkommer erfarenheter från undersökningen som vuxna behöver ta på allvar, det är fler tjejer som är utsatta för begränsningar, fysiskt och psykiskt våld än killar:

  • Nästan var femte tjej i Kiruna uppger erfarenhet av sexuella kränkningar.
  • Ungefär var sjätte tjej i Kiruna uppger erfarenhet av psykiskt eller fysiskt våld.
  • Ungefär var tionde tjej i Kiruna uppger att hon blivit kontrollerad eller begränsad av någon.

Även killar i Kiruna uppger att de har erfarenheter av psykiskt och fysiskt våld. Personer som är icke-binära är för få för att redovisas anonymt i denna undersökning.

Så söker du stöd som ung

Det viktigaste du kan göra är att prata med en lärare, skolsköterska, kurator eller någon annan vuxen som du litar på. De kan hjälpa dig att söka rätt stöd.

Du kan även kontakta socialtjänsten eller våga fråga för att få rätt stöd direkt. Via socialtjänsten kan du få stödsamtal med en behandlare som hjälper dig att bearbeta jobbiga erfarenheter. Stödsamtalen kan till exempel hjälpa dig att förstå dina känslor, hur våldet har påverkat dig och att det är den som utövar våldet som bär ansvaret.

Vill du veta mer om hur ett möte med socialtjänsten går till och vad de kan hjälpa till med? På webbplatsen Koll på soc Länk till annan webbplats. finns lättillgänglig information som riktar sig till dig som är barn eller ungdom och vill veta mer om socialtjänsten.

Alla har någon gång brusat upp, tappat humöret, varit svartsjuk eller sagt något som sårat en närstående. Det du behöver vara uppmärksam på är om det är ett återkommande beteende du har som skadar eller skrämmer andra. Det är aldrig för sent att ta ansvar och påbörja förändring.

Våld är mer än att slåss

Våld är mer än slag, sparkar och stryptag. Våld är även hot, kontroll och kränkningar. Det är till exempel att kontrollera vem den andra får umgås med, att tvinga den andra till något den inte vill eller att du utnyttjar den andras ekonomiska resurser. Våld kan även vara att du förföljer, skadar eller hotar övriga familjemedlemmar eller husdjur. Det kan vara att du tappar kontrollen eller att du medvetet kränker, skrämmer eller skadar.

Till dig som förälder

Barn tar skada av att leva med en vuxen som ena stunden visar ömhet och andra stunden skrämmer, skriker, hotar eller tar till våld mot någon närstående. Oavsett om våldet och hoten riktas mot barnet eller mot någon i barnets närhet påverkas barn mycket negativt av det. Genom att ta ansvar för dina egna känslor och ditt agerande skapar du möjlighet att återupprätta barnets tillit och trygghet. Då minskar du även risken för att barnet själv hamnar i ett våldsamt förhållande i vuxen ålder. Som förälder har du en skyldighet att skydda dina barn från våld och hot. Du har ett ansvar för att dina barn ska växa upp i en trygg miljö.

Söka stöd

Om du oroar dig för att ditt beteende skadar andra, våga sök hjälp. Det går att förändra ett hotfullt och kontrollerande beteende. Socialtjänsten erbjuder stöd och behandling för att hantera känslor och aggressioner, kommunicera utan våld och ta ansvar för dina handlingar. Det är aldrig för sent att påbörja förändring.

Lokala stödkontakter:

Nationella stödlinjer och chattar för barn och unga:

Nationella stödlinjer för dig som är utsatt för våld:

Bryt våld och kontroll - stöd för dig som vill göra annorlunda

För dig som har utsatts för brott

Nationella stödlinjer för dig som mår dåligt

Kontaktuppgifter

Är det akut? Ring alltid 112 om ditt eller någon annans liv är i fara.

Socialtjänstens mottagningsgrupp:

Våga fråga:

När du kontaktar Våga fråga kan du vara helt anonym om du vill och samtalen journalförs inte. Du kan få upp till fem samtal med en behandlare genom Våga fråga. Samtalen kan ge dig information, råd och stöd i din situation och hjälpa dig att hitta rätt stödkontakter.

Misstanke om att barn eller vuxen far illa

Du kan göra en orosanmälan till socialtjänsten för ett barn/ungdom eller vuxen/äldre som du är orolig för. Det räcker att du misstänker någon form av missförhållande.

Kontakta socialtjänsten:

Socialjouren hanterar ärenden som inte kan avvaktas för hantering på kontorstid. Du når socialtjänsten efter kontorstid via telefon 112.

Du kan även göra en orosanmälan via e-tjänst.

Orosanmälan barn och ungdom Länk till annan webbplats.

Orosanmälan vuxen och äldre Länk till annan webbplats.

Relaterade länkar

Kontakt

  • Socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO)

    Mottagningsgruppen består av socialsekreterare som tar emot och bedömmer inkommande ärenden såsom orosanmälningar och nya ansökningar om stöd.
    Börsen, Stadshustorget 7

    Mån-Tis 09:00-12:00
    Ons 13:00-16:00
    Tor-Fre 09:00-12:00

  • Våga fråga

    Våga fråga ger information och vägledning till både unga som vuxna inom familjeproblematik, skadligt bruk, våld i nära relationer med mera.

Senast uppdaterad •