Smarta lösningar i en stad som omvandlas

Odling i Kiruna

Kiruna ligger ovanför odlingsgränsen i ett arktiskt klimat. Det hindrar inte Johan Stålnacke och Johan Lans, ägare av restaurang Spis, att planera för odling av fler grödor än den shiitakesvamp de redan odlar i gamla gruvgångar. Forskare på RISE och LTU ska i samarbete med Spis undersöka hur odling av grödor kan börja i liten omfattning under jord för att skalas upp till växthus ovan jord.
– I gruvan är det en konstant temperatur. Under sommaren har Spis bland annat testat att odla basilika och grönsallad i näringslösning och med LED-lampor som belysning, helt utan jord. På sikt är det kanske möjligt att använda spillvärme i växthus ovan jord. För oss är det intressant att få tillgång till den kompetens som forskarna har, säger Johan Stålnacke.
I dag transporteras majoriteten av frukt och grönt till Kiruna från andra platser i Sverige och världen. Om innovationen med odling i näringslösning kan växa i omfattning kan det vara början till att minska långa transporter
till och från Kiruna. För företagarna Johan Stålnacke och Johan Lans är det en av drivkrafterna för deras verksamhet. Slår försöken riktigt väl ut kan den djärve kanske se ett Kiruna som är självförsörjande på utvalda grödor
framför sig.

Avfall som en framtida resurs

Ett annat projekt är Avfall som en framtida resurs. I framtiden ska Kiruna kommun ha ett nytt och modernt avfallssystem. Det ska bli lättare för oss invånare att sortera rätt. Sortering av matavfall ska också bli verklighet, vilket har efterfrågats av många privatpersoner. Som första steg undersöker Tekniska Verken tillsammans med forskningsinstitutet RISE hur organiskt material som slam och matavfall kan hanteras. Det kan till exempel rötas eller torrkonserveras. I Kiruna kommun som har relativt få invånare kan det även vara ett alternativ att transportera det till annan
ort för vidareförädling.
– Avfall ses allt mer som en resurs som ska återvinnas och förädlas i stället för att göra sig av med det. Om möjligt ska allt material vi producerar i Kiruna ingå i ett gemensamt kretslopp där det cirkuleras och återvinns. Vårt framtida avfallssystem måste kunna anpassas för framtida behov och krav. Dessutom ska det vara en lösning som fungerar i Kirunas arktiska klimat, säger Maria Lundin, miljöchef på Tekniska Verken.
Innan ett nytt avfallssystem kan sjösättas kvarstår en hel del kartläggning och förarbete. I slutändan är det kommunfullmäktige som avgör vilket system som införs.

En inkluderande stad

Ett tredje projekt är En inkluderande stad. Både nuvarande och framtida invånare i Kiruna kommun ska ha möjlighet att leva ett liv som möter våra behov. Trygghet, tillgänglighet till service och byggmiljöer är några frågor som är viktiga för att skapa en socialt hållbar stad. Ordet hållbarhet inbegriper alltså mer än ekologisk hållbarhet. Ett sätt att nå dit är att använda normkritik och normkreativ innovation som arbetssätt.
– Människor ska inte känna sig exkluderade i ett samhälle. Normkritik och normkreativitet är en rättvisefråga. Det skapar ett samhälle där alla känner sig välkomna, hörda och sedda, säger Åsa Wikberg Nilsson, forskare på Luleå Tekniska Universitet.
Åsa Wikberg Nilsson har bland annat undersökt akutmottagningen på Karolinska institutet ur ett normkritiskt perspektiv. Där gick det tidigare snabbare för män än kvinnor att röra sig framåt i akutmottagandet.
– Vi såg över vad som gjordes vid mottagandet och hur patienter blev bemötta. Karolinska införde sedan ett informationssystem, gemensamt för alla patienter, för att alla skulle känna sig mottagna på ett bättre sätt än tidigare. Nu ska vi lära oss mer om Kiruna för att få kännedom om vilka behov som finns här, äger Åsa Wikberg Nilsson.
Med stöd av Åsa Wikberg Nilsson och hennes kollega Marcus Jahnke, forskare på RISE, ska Kiruna kommun öka kunskapen om hur normkritiskt tänkande och normkreativ innovation skapar en stad där alla känner sig trygga och välkomna.