Innovationsdagar i Kiruna

Under innovationsdagarna fanns bland annat Sveriges sex innovations-plattformar och internationella experter på hållbarhet och grön finansiering på plats för att tala och samarbeta om hållbar stadsutveckling, innovation och hur nya Kiruna ska bli en attraktiv stad för investerare. I Kiruna Sustainability Center arbetar kommun, näringsliv, forsknings-aktörer och samhällsinvånare tillsammans för att utveckla och testa idéer, metoder och lösningar inom hållbarhet, för ett smart nytt Kiruna. Kommunchef Peter Niemi inledde innovationsdagarna och talade om stadsomvandlingen och Kirunas basnäringar gruvan, rymden och besöksnäringen. Han berättade också om kommunkoncernens mål för 2020 som antagits av kommunfullmäktige.
-Kiruna kommunkoncerns övergripande målsättning 2020 är att i samverkan med näringslivet skapa förutsättningar för 1000 nya jobb, att etablera Campus Kiruna med minst 400 heltidsstudenter samt att vi har plats för alla i ett jämställt och inkluderande samhälle, säger Peter Niemi.
Jan Fjordell, VD Tekniska Verken, talade på temat framtid och poängterade att det också är viktigt att ta med sig fina värden från Kiruna till det nya hållbara Kiruna.
-Innovationsplattform Kiruna lägger grunden för utvecklingen av ett hållbart Kiruna, säger Jan Fjordell.

Temat för innovationsdagarna var grön finansiering och hållbar stadsutveckling – Hur blir nya Kiruna en smart stad och attraktivt för investerare?
-Vi måste bygga hållbart och vi ska bli den första hållbara staden i ett arktiskt klimat. Det skapar nya affärseffekter och möjligheter för tillväxt. Det ska präglas av vision och innovation, säger Niklas Sirén, 1:e vice ordförande kommunstyrelsen.
Kaj Embrén, Senior Advisor South Pole Group, som arbetat 35 år med hållbar samhällsutveckling fanns på plats i Kiruna. Den finansiella sektorn behöver nya metoder för resursbyggande, och måste vara involverade i hållbara visioner. Det är en finansiell utmaning att hålla nere kostnader och att de investeringar man gör håller för framtiden.
-Ett nationellt mål är ett fossilfritt Sverige. Det är inget lätt mål att anta, men många kommuner har kommit långt i sitt hållbarhetsarbete. Mängder av tekniska lösningar finns på plats ute i våra samhällen, till exempel elbussar. I nya Kiruna kan de kommande bostäderna byggas med typer av material som inte bidrar till att släppa ut så mycket växthusgaser. Gröna obligationer kan bli mycket användbart, säger Kaj Embrén.

En grön obligation är en obligation där kapitalet viks åt olika slags miljöprojekt. Flera experter var inbjudna för att tala om gröna obligationer, dessa var Mats Andersson, regeringsutredare om gröna obligationer, Björn Bergstrand, Hållbarhetschef Kommuninvest och Thomas Nystedt, Finanschef Vasakronan. Medverkade gjorde även Patfrick Bürgi, South Pole Group Schweiz och Stefan Savonen, chef för energi och klimat på LKAB.
Björn Bergstrand berättade om hållbara investeringar, och hur den finansiella sektorn nu arbetar mot att ställa om till hållbarhet. Parisavtalet och FN:s avtal är globala överenskommelser som lägger grunden. Kreditinstitutet Kommuninvest ägs till 90% av Sveriges kommuner och finansierar bland annat nya bostäder, skolor, förskolor och infrastrukturprojekt.
-Kapitalmarknaden ställer om i hållbar riktning, det är en stor kraft som gemensamt agerar för att ställa krav på hållbarhet. Gröna obligationer kan finansiera omställningen. Med en grön obligation ska likviden användas för att helt eller delvis finansiera eller refinansiera nya och/eller befintliga kvalificerade gröna projekt, till exempel förnybar energi, gröna byggnader och vattenhantering. Likviden ska användas till gröna projekt, det är innovation, säger Björn Bergstrand.

Björn Bergstrand, Hållbarhetschef Kommuninvest.

Via videolänk medverkade Kirsten Dunlop och Anders Wijkman från Climate KIC, Europas största offentlig-privata partnerskap om innovation för klimatlösningar. Kiruna kan vara en förebild i hållbar stadsutveckling.
-Det är otroligt spännande att staden ska flyttas och det är ett fantastiskt tillfälle att bygga en modell för världen. Kiruna kan möta alla krav på att vara hållbar och göra ett så lågt fotavtryck som möjligt när det gäller koldioxid, säger Kirsten Dunlop och Anders Wijkman.

Talade gjorde även representanter från Luleå Tekniska Universitet som Kiruna Sustainability Center samarbetar med. Kristina L Nilsson, professor i arkitektur och Christer Åhlund, professor i datavetenskap berättade om systemintegration – en klok stad där olika system samverkar med varandra. Olika samhällsfunktioner som till exempel den byggda miljön, transporter, gator, naturmark, infrastruktur, gruvstruktur men också människors interaktion behöver samverka med varandra för att fungera på bästa sätt.
-Många system ska byggas upp i den nya staden och interageras med gamla system, det är väldigt komplext. Fysiska objekt kan utrustas med teknologi för av avkänning, styrning och interaktion gentemot medborgarna, säger Kristina.
-Det finns få kloka städer, mestadels stadsdelar. Men det krävs kunskap om helheten och här kan Kiruna och Kiruna Sustainability Center göra skillnad då en heltäckande studie kan göras i en stad, säger Christer.
Åsa Wikberg Nilsson, projektledare och expert på design och normkreativ innovation från Luleå Tekniska Universitet hade Tillgänglighetsdesign på agendan. En stad ska fungera, vara attraktiv och tillgänglig för alla. En av sju människor har någon form av funktionsvariation med behov av bättre access och ökad användbarhet. Ett problem är att man oftast utgår från normen, och tillgängligheten minskar om normen är de som inte har några problem i vardagen.
-Om vi istället utgår från att det ska vara tillgängligt för alla, även de med funktionsnedsättning, så blir staden mer tillgänglig och attraktiv. Förstudien undersöker hur man kan jobba med detta och ta lärdom av normkreativa metoder. Detta glöms lätt bort men är väldigt viktigt. Syftet är att åstadkomma tillgängliga, attraktiva, öppna och inkluderande städer med utgångspunkt i Kiruna. Alla människor tjänar på medveten tillgänglighetsdesign, säger Åsa Wikberg Nilsson.
En klok stad innefattar också att inte bygga in segregation i den nya staden. Det sociala innovationslabbet KirunaBo arbetar mot segregation och via olika lab undersöks och testas verksamheter.
-Social innovation handlar om integration, gemenskap och att skapa mötesplatser. Alla ska vara inkluderande i Kiruna oavsett vem du är, säger Emma Jonsson och Samir Mujagic, projekt- och processledare för projektet KirunaBo.

Mats Nilsson, huvudprojektledare, och Joakim Norman, projektledare, presenterade Innovationsplattform Kiruna som är ett projekt inom Kiruna Sustainability Center. Projektet syftar till att utveckla nya metoder och arbetssätt för att fånga nya idéer inom stadsomvandlingen. Kiruna är en av sex städer som är med i Vinnovas satsning på innovationsplattformar i Sverige. De andra städerna är Lund, Malmö, Stockholm, Göteborg och Borås och projektet heter Nationell samverkan mellan innovations-plattformar för hållbara, attraktiva städer. Städerna arbetar tillsammans för att stärka innovationsarbetet och att skapa kunskapsöverföring, både mellan plattformarna och ut till kommuner och städer.

-Stadsomvandlingen är utmaningen och plattformen för innovation. Att flytta en stad är också att flytta livet mellan byggnaderna. Vi har en helt unik möjlighet. När NASA besökte Esrange fick de svaret ”no problem” på allt de frågade om. Då döpte de oss till ”the no problem people”. Vi väljer att se möjligheter istället för problem, säger Mats Nilsson.
Stadsomvandlingen innebär den fantastiska möjligheten att bygga den smarta och hållbara stad vi vill ha – det nya Kiruna.