Tekniska Verkens och LKAB:s samarbete kring spillvärme stärker hållbarheten för Kirunas framtid

Under de senaste trettio åren har Tekniska Verken samlat in och förbränt hushållsavfall som sin huvudsakliga energikälla i stadens fjärrvärmesystem. Sedan 2020 arbetar Tekniska Verken med att avveckla avfallsförbränningen steg för steg, och har en långvarig och långsiktig relation med LKAB för att ta vara på spillvärme från LKAB:s pelletsproduktionsprocess så att spillvärme kan bli den huvudsakliga energikällan i Kirunas fjärrvärmesystem.

Chelsey Jo Huisman, forskare inom organisationsutveckling och interorganisatoriska relationer (relationer mellan olika typer av organisationer) på Uppsala universitet och Skogforsk, har i sin doktorsavhandling skrivit om hur Tekniska Verken förbättrar energisystemet i Kiruna tillsammans med LKAB och betydelsen av denna relation i processen. Hon har också själv arbetat på Tekniska Verken med att marknadsföra fjärrvärme och har under flera år varit följeforskare till Innovationsplattform Kiruna. Hon vill lyfta fram sina forskningsresultat kring förändringsprocesser och relationer, och vilken betydelse Tekniska Verkens och LKAB:s relation har för energisystemet och staden för medborgarnas bästa.
-Jag fick förtroendet att studera deras relation, och det är en relation de ska vara stolta över. Det är den roligaste och mest givande process jag följt när det gäller stadsomvandlingen eftersom jag fick se ett brett spektrum av relationsdynamik. Vi kan lära oss mycket av samarbetet mellan dessa två helt olika företag, ett litet och ett stort - ett kommunalt som satsar lokalt och ett statligt som verkar på en global marknad. De är inte ett sannolikt par eftersom deras organisatoriska logik, agenda och intressen skiljer sig åt men de kompletterar varandra och båda har stort inflytande i stadsomvandlingen och ansvar för att tillgodose behoven hos invånarna i Kiruna, säger Chelsey Jo.

Att se möjligheter istället för hinder

De två senaste åren har spillvärme använts för att producera fjärrvärme under maj till september. Från 2024 kommer cirka 70 procent av energin i fjärrvärmen att komma från återvunnen spillvärme. Tekniska Verken har alltid haft stort fokus på hållbarhet, och flera faktorer har påverkat företaget att tänka om kring stadens befintliga energisystem, till exempel nya nationella regler och industristandarder för att minska CO2-utsläppen. Två andra faktorer är att gruvverksamheten så småningom gör att Kirunas värmeverk inte kan vara var på sin befintliga plats, samt stadsomvandlingen som sätter fokus på att bygga en hållbar, attraktiv och smart stad. Därför har Tekniska Verken sett möjligheten att förbättra det befintliga energisystemet och stärka hållbarheten i Kirunas framtid.
-En av mina viktigaste insikter när jag studerat relationen mellan Tekniska Verken och LKAB är att regler och ramverk inte behöver vara hämmande, utan kan hjälpa till i utvecklingsarbete. Tekniska Verkens mindset och sätt att närma sig problemet visar på kreativitet och innovation. De såg de nya nationella reglerna som en möjlighet, inte ett hinder. Reglerna säger vad som måste göras och varför (att minska CO2-utsläppen) men oftast inte hur. Här finns flexibilitet och möjligheter. För att förbättra energisystemet i Kiruna fokuserade Tekniska Verken på de lokala omständigheterna, vad de värderar och vill representera samt deras långvariga relation med LKAB. Olikheterna dem emellan blev en möjlighet att integrera varandras prioriteringar i en gemensam affärsmodell, och det här är ett tydligt exempel på att det är möjligt att bygga sådana relationer, berättar Chelsey Jo.

Innovativa relationer stödjer Kirunas stadsomvandlingsprocess

Relationen mellan de två företagen underlättar för Tekniska Verken att omvandla sin avfallsförbränningsverksamhet och gör att LKAB succesivt kan leverera mer spillvärme. Relationen har också påverkat deras respektive tankesätt och kunskap om varandras visioner och resurser.
-Över tid har Tekniska Verken kunnat influera LKAB till att se spillvärme som en resurs för energisystemet i Kiruna, och Tekniska Verken har lärt sig vikten av att stärka sitt nätverk av relationer som ett sätt att göra energisystemet mer uthålligt i framtiden. Små kommunala bolag har kapacitet att göra stora saker, säger Chelsey Jo.

Gemensamma satsningar och relationer som denna är innovativa och stödjer stadens omvandlingsprocess.
-Olikheter i värderingar och målsättningar och olika ekonomiska incitament kan orsaka spänningar och vara i konflikt i en relation. Men de spänningarna kan också bli en möjlighet att skapa samverkan där båda parter vill engagera sig, förhandla och förhålla sig till varandra för att förstå varandras intressen och behov. Företagen delar ett intresse av att göra det bästa för Kirunas utveckling på ett klimatnyttigt sätt och har hittat sätt att kompromissa. Den här relationen är väldigt viktig och blir ett sätt att överbrygga industri med samhälle och vi behöver fler sådana relationer för att lösa de stora samhällsutmaningar vi har, säger Chelsey Jo Huisman.