Ända sedan Kiruna grundades har staden varit intimt förknippad med gruvbrytningen i Kirunavaara. Gruvans utbredning på såväl djupet som bredden har blivit långt mycket större än vad någon kunde tro när samhället Kiruna planerades en gång i tiden och nu måste två tredjedelar av staden flyttas och byggas upp på nytt.
Nedan följer en tidslinje över den stadsomvandling som pågår i Kiruna.
2004 Stadsomvandlingen startar. LKAB meddelar i ett brev till Kiruna kommun att gruvbrytningen kommer att påverka stadsbebyggelsen. En prognos presenteras för hur gruvan kommer att påverka staden i framtiden och hur sprickbildningen kommer att sträcka sig in mot centrum. Då gruvbrytningen är basen i Kirunas näringsliv är Kiruna kommun beredd att flytta delar av staden.
2005 De första informations- och dialogmötena med Kirunaborna hålls inför kommande förändringar av staden.
2007 Fördjupad översiktsplan över nya Kiruna C står klar.
2008 LKAB beslutar att bygga ny huvudnivå, KUJ 1365. Detta betyder att brytningen kommer att ske ännu djupare ner i undersjordsgruvan.
2009 Kirunas nya huvudavloppsledning färdigställs. Den tidigare låg i närheten av området för framtida gruvbrytning. Samma år sker byggstarten för en ny järnväg bakom Kiirunavaara. Ett nytt elförsörjningsystem byggs då den gamla transformatorstationen låg i deformationsområdet. Vattenfall står bakom projekt som är ett av de största nätinvesteringsprojekt som genomförts i Sverige.
2011 Den 19 september beslutar kommunfullmäktige i Kiruna att Kirunas nya
stadskärna ska placeras tre kilometer öster om stadens nuvarande centrum. Kommunfullmäktige beslutar också att en arkitekttävling för en ny stadskärna ska genomföras. Civilrättsligt avtal Gruvstadspark del 1 mellan LKAB och Kiruna kommun undertecknas. Anläggning av Gruvstadsparken etapp 1.I avtalet kommer båda parterna överens om att en så kallad gruvstadspark ska anläggas mellan bostadsområden och gruvindustriområdet så att ingen ska behöva ha gruvan som närmsta granne. När husen måste flyttas eller rivas kan området fortfarande under en tid vara tillgänglig för allmänheten. Gruvstadsparken kommer att förflyttas i etapper så länge gruvbrytningen pågår och är ett samarbetsprojekt mellan Kiruna kommun och LKAB.
2012 LKAB meddelar att sprickbildningen in mot staden går snabbare än vad deras tidigare mätningar har visat.
2013 Arkitekttävlingarna för ny stadskärna och nytt stadshus avgörs. Järnvägsstationen stängs och en ny tillfällig lösning för järnvägsstationen tas i bruk. En ny damm i Luossajärvis södra ände står klar. Den nya dammen anläggs för att säkerställa fortsatt brytning norrut i malmkroppen. Första infrastrukturen för nya Kiruna är klar. Tekniska Verken i Kiruna AB färdigställer en ny huvudkulvert för fjärrvärme till nya Kiruna.
2014 Första spadtaget för det nya stadshuset, Kristallen, tas. Därmed startar det första byggprojektet i nya Kiruna. Utvecklingsplanen för Kirunas nya stadskärna antas av kommunfullmäktige. Ett avtal om nästa område som ska avvecklas, Gruvstadspark del 2, undertecknas mellan LKAB och Kiruna kommun. Avtalet ger ersättning för kommunal infrastruktur och mark, kommunala verksamhetslokaler samt Kirunabostäders kommersiella lokaler.
2015 Det första bostadsområdet som berörs av gruvbrytningen börjar avvecklas. Området, kallat Ullspiran, omvandlas till gruvstadspark. Idag ligger området innanför LKAB:s gruvindustriområde.
2016 Programhandling för Kirunas nya torg och park blir klar. Det är en sammanfattning av förutsättningarna och de mest prioriterade önskemålen som kommit fram genom medborgardialoger. Delar av nya stadskärnan saneras och markarbeten för bebyggelse påbörjar. Detaljplan för ny brandstation blir färdig. De företag som planerar att bygga och investera i nya Kiruna skriver på markan-visningsavtalen. I slutet av året är program för volymhandel längs E10 klar, det betyder att planeringen för ett nytt handelsområde kan fortsätta. Det kommer att hamna intill den nya dragningen av väg E10 och i anslutning till den nya handelsgatan. Samtidigt tas den nya delen av väg 870 mot Nikkaluokta i bruk och den tidigare sträckan, som berörs av gruvbrytningen, stängs.
2017 De första husen flyttas. Först ut är arbetarbostaden, kallad B5, som flyttas till Luossavaara. Totalt flyttas åtta historiska byggnader under året, bland annat Hjalmar Lundbohmsgården och Bolagshotellet. Radhusen på Lingonstigen rivs samt gamla järnvägsstationen, Järnvägshotellet, Hotell Rallaren och de sista bostadshusen på Ullspiran. Samma år sker byggstart för nya dragningen av väg E10.
2018 Nya stadshuset, Kristallen, står klart. I byggnaden finns också Norrbottens länskonstmuseum, Kin museum för samtidskonst. Flera uppskattade egenskaper från det gamla stadshuset återskapas i det nya stadshuset, till exempel den välkomnande öppenheten. Nya stadshuset innehåller alla de funktioner som gamla stadshuset haft och där begreppet ”Kirunabornas vardagsrum” väl beskriver hur byggnaden har använts.
2019 Markarbeten på Jägarskoleområdet påbörjas inför bostadsbyggnation. Samma år tas det första spadtaget för Scandic Kiruna, två år senare står det färdigt med 230 hotellrum.
2021 De första bostäderna är färdiga för inflyttning i Kirunas nya centrum.
2022 Den 1 september invigs Kirunas nya centrum och handeln öppnade sina dörrar i de nybyggda lokalerna. Galleriorna Sjuan, Åttan och Nian öppnas i en mer tät och levande stadsmiljö, helt enligt vad kirunaborna önskat sig vid de medborgardialoger som genomförts. Samtidigt invigs det nya kulturhuset Aurora kultur och kongress. Byggnader från det gamla SJ-området flyttas till Lokstallet för att kunna bevaras för framtiden.
2023 Hjalmar Lundbohmsskolan invigs. Förutom Lapplands Gymnasium ryms här Kulturskolan och Lapplands Lärcentra.
2024 I slutet av augusti 2024 inleder Kiruna kommun och LKAB dialog om ersättning av flera samhällskritiska byggnader och anläggningar som ligger utanför det beräknade påverkansområdet för gruvverksamheten. Flera av byggnaderna har påverkats av gruvan, och ersättningen görs för att skapa fortsatt framförhållning i stadsomvandlingen. I underlaget för diskussionerna ingår Kiruna värmeverk, vattentornet, sporthallen, två skolor och ett äldreboende. Samtliga är större byggnader och sådana som kräver lång planering och anläggningstid för att ersätta därför planerar LKAB att förvärva dem innan påverkansområdet uppdaterats. LKAB meddelar att mindre byggnader, som privata villor, inte påverkas på samma sätt i förtid som vissa av de stora betongbyggnaderna. Nya husflyttar genomförs i Kiruna. Bland annat flyttas Frälsningsarménsbyggnad, Landströmska huset och det så kallade Pekinghuset in till det nya centrumet.
2025 Elite hotells invigs, fler butiker öppnar upp i stadskärnan och bassängerna börjar fyllas i det kommande badhuset. Fler kulturhistoriska byggnader flyttas, bland annat Kiruna kyrka vars flytt uppmärksammas i hela världen. 28 augusti presenterar LKAB en ny deformationsprognos som förändrar allt. Det område som LKAB ser påverkas av gruvbrytningen visar sig vara dubbelt så stort än vad de tidigare trott. Tidigare har stadsomvandlingen inneburit att 6000 människor måste flytta från sina hem, nu är siffran uppe i 12 000 människor. Allt inom det nya påverkansområdet måste avvecklas inom tio år meddelar LKAB, vilket är samma tidsaspekt som inom det första påverkansområdet de har presenterat.
År 2004 stod det klart att den tiden var över. Då presenterade gruvföretaget LKAB en prognos för hur sprickbildningen kommer att nå in i det som nu är gamla centrum. Det blev startskottet för stadsomvandlingen. Gruvbrytningen är basen i Kirunas näringsliv och därför är Kiruna kommun beredd att flytta delar av staden.
År 2024 meddelar LKAB att den del av Kiruna som påverkas av grubrytningen är ungefär dubbelt så stor än vad de tidigare har trott. Kiruna står inför en större stadsomvandling än vad det visade sig när det första beskedet kom år 2004. Totalt kommer 12 000 människor att behöva flytta från sina bostäder.
Den 22 april 2014 antog kommunfullmäktige en utvecklingsplan för nya Kiruna. I september-december samma år genomfördes en markanvisningsprocess. Intresset för markanvisningen var stort och tolv företag anmälde intresse för att få bygga i den nya stadskärnan. En extern bedömningsgrupp lämnade förslag till tilldelningsbeslut och kommunfullmäktige beslutade den 23 februari 2015 i enlighet med förslaget.
Att bygga i områden som i dag är obebyggda kräver omfattande utredningar för att ta reda på hur det påverkar olika intressen. I Kiruna finns flera intressen och de överlappar varandra på flera områden.
Området i och kring Kiruna centralort omfattas av ett flertal speciella skydd såsom natura 2000, naturreservat och riksintressen. Det finns flera olika riksintressen i Kiruna stad: Riksintresse för kulturmiljö, rennäring, turism, kommunikation och mineral. Vid all stadsplanering ska samtliga riksintressen beaktas.
