Gruvbrytning

Fotot visar bebyggelse med en gruvberg bakom.
Kiirunavaara sett från Luossavaara år 2019. Fotograf Kjell Törmä

I slutet av augusti 2024 meddelades att LKAB ersätter fler samhällskritiska byggnader i Kiruna.

Kiruna kommun och LKAB inleder dialog om ersättning av flera byggnader och anläggningar som ligger utanför det beräknade påverkansområdet för gruvverksamheten.Flera av byggnaderna har påverkats av gruvan, och ersättningen görs för att skapa fortsatt framförhållning i samhällsomvandlingen.

I underlaget för diskussionerna ingår Kiruna värmeverk, vattentornet, sporthallen, två skolor och ett äldreboende. Samtliga är större byggnader och sådana som kräver lång planering och anläggningstid för att ersätta. Att LKAB planerar att förvärva dem innan påverkansområdet uppdaterats vinner tid och skapar möjligheter för både LKAB och kommunen. Mindre byggnader, som privata villor, påverkas inte på samma sätt i förtid som vissa av de stora betongbyggnaderna.

Samtliga är större byggnader och sådana som kräver lång planering och anläggningstid för att ersätta. Att LKAB planerar att förvärva dem innan påverkansområdet uppdaterats vinner tid och skapar möjligheter för både LKAB och kommunen. Mindre byggnader, som privata villor, påverkas inte på samma sätt i förtid som vissa av de stora betongbyggnaderna. Läs mer i Kiruna kommuns nyhet och på LKAB:s webbplats Länk till annan webbplats..

I oktober 2018 meddelade LKAB att malmkroppens utbredning i Kirunagruvan nedanför huvudnivå 1365 inte fortsätter rakt neråt som man tidigare trott.

Analyser av pågående prospektering visar att malmen istället minskar i de södra delarna av den nuvarande huvudnivån, men fortsätter i den norra delen. LKAB planerar för ett bredare perspektiv efter att huvudnivå 1365 brutits ut år 2035.

LKAB kommer att fortsätta brytningen ner till huvudnivån 1365 enligt plan fram till år 2035. Markrörelserna som uppstår på grund av gruvbrytningen på huvudnivån kommer att påverka samhället under flera år.

Det betyder också och att stadsomvandlingen fortsätter och att avvecklingen av det som nu räknas som gamla centrum och utvecklingen av den nya stadskärnan fullföljs som planerat. Kommunens stadsomvandlingsprocesser fortsätter enligt planerat till cirka 2035.

Totalt påverkas bostäder och lokaler till en sammanlagd yta av 450 000 kvadratmeter fram till cirka 2035 i det som nu räknas som gamla centrum. Cirka 6000 personer måste flytta eller har redan flyttat, vilket är 33 procent av de som bor i centralorten. Den nya stadskärnan, som invigdes hösten 2022, fortsätter att bebyggas.

Malmkroppen i berget Kiirunavaara ligger infälld som en snedställd skiva i berget - i 60 graders lutning sluttar den nedåt och inåt mot bebyggelsen.

Järnmalmsbrytningen i Kiirunavaara sker under jord sedan 1960-talet men pågick först i dagbrott. LKAB har även brutit malm i Luossavaara från år 1920 till slutet av 1980-talet.

Malmen utvinns genom en metod som kallas skivrasbrytning. Brytningsmetoden bygger på att skapa hålrum i malmkroppen genom borrning och sprängning. När malmen lastas ut rasar gråberg ner och fyller hålrummet automatiskt. Det är anledningen till varför delar av Kiruna måste flytta, eftersom det skapar sprickor och så småningom gropar på markytan.

Malmen transporteras med förarlösa tåg på huvudnivån, 1 365 meter under jord. Därefter tas den upp till ytan med hjälpa av hissar, så kallade skippar, för att förädlas. År 2013 invigdes den sjunde huvudnivån som ligger på 1 365 meters djup under bergets ursprungliga topp. Nivån har en bedömd livslängd till cirka år 2035. 

Senast uppdaterad •
Sidan publicerad av • Marianne Nordmark