Handlingsplan

Handlingsplan

Att utveckla en handlingsplan är det sista steget i workshopmetoden Kirunamodellen. Handlingsplanen ska vara konkret där alla individer har en uppgift.

För att kunna lösa ett problem behöver varje individ agera utifrån de resurser (dina intressen, styrkor och utvecklingsområden, dina personliga och professionella förmågor, kunskaper och attityder samt dina relationer och nätverk) de har tillgång till. Det är ägaren av problemet som har huvudansvaret för att handlingsplanen genomförs. Dock har varje individ ansvar för sina delar och det är viktigt med regelbundna uppföljningar.

Svara på dessa frågor i er handlingsplan:

  • Vad ska göras?
  • Hur ska det gå till?
  • När ska det genomföras?
  • Vilka kompetenser behövs?
  • Vem ska göra vad?

Arbeta efter handlingsplanen — är det något i processen som kan göras igen för att få ett bättre resultat?

Vägledande principer

  • Prioritera ett problem som är genomförbart där gruppen själv kan påverka och lösa problemet. Tänk ur ett helhetsperspektiv, vilka faktorer som kan påverka resultatet och hur samarbete kan stödja problemlösning.
  • Se till att ta fram en rimlig tidsplan så det inte blir för stressigt men som samtidigt tar arbetet framåt.
  • Utifrån kartläggning av alla resurser som finns i gruppen så ska alla engagera sig och ta ansvar för olika delar så att individer känner sig delaktiga med sin kompetens.
  • Fundera på ifall det finns kompetenser som inte finns i gruppen som behövs för att lösa problemet. Säkerställ i handlingsplanen att kontakt tas med rätt kompetens och bjud in den personen/personerna till att vara delaktig/delaktiga.
  • Om det visar sig att den lösning man valt inte löser problemet, gå tillbaka i processen för att kanske gräva ännu djupare i problemet och hitta nya lösningar eller justera den lösning man valt och testa på nytt.

Att utveckla en handlingsplan med hjälp av effectuation

För att utveckla en handlingsplan kan du ta hjälp av de tre kärnfrågorna för effectuation Vem är jag?, Vad vet jag? och Vem känner jag?. Genom detta inventeras alla tillgängliga resurser inom gruppen.

Denna inventering av resurser blir självpåtagna gränser som kan vägleda den huvudansvariga av problemet och deltagarna att använda resurserna inom gruppen på rätt sätt, för att bygga engagemang och ansvar för att lösa problemet.

Övning:

  1. Utifrån de intressen, styrkor och utvecklingsområden som du har identifierat hos dig själv i uppgiftgen “Vem är jag?”, vilka kan du investera och förbinda dig till för att kunna stödja ägaren av problemet och bidra till att lösa problemet? 3 minuter.
  2. Utifrån de kompetenser och kunskaper som du har identifierat hos dig själv i uppgiften “Vad vet jag?”, vilka kan du investera och förbinda dig till för att kunna stödja ägaren av problemet och bidra till att lösa problemet? 3 minuter.
  3. Utifrån de individer som identifierats i uppgiften “Vem känner jag?”, vem i ditt nätverk kan stödja ägaren av problemet och bidra till att lösa problemet? 1 minut.

Testa din idé

Det här är en av de viktigaste faserna i Kirunamodellen – att skapa action! För att kunna veta om idén löser utmaningen behöver den testas. När vi testar lösningen får vi värdefulla insikter och feedback som hjälper oss att förbättra, utveckla och upptäcka nya möjligheter. Det här betyder att man kan behöva gå tillbaka i processen för att göra om delar av eller hela lösningen, eller formulera om själva problemformuleringen och sedan testa igen. På det här sättet byggs kunskaper på genom iterationer tills en tillräckligt bra lösning har tagits fram.

Senast uppdaterad •
Sidan publicerad av • Sandra Eriksson