Modersmålsenheten

Modersmålsundervisning i grundskolan årskurs 1-9.

Inför höstterminen 2021 behöver alla elever i alla årskurser som önskar delta i modersmålsundervisning lämna in en ansökan. Ansökan ska lämnas till skolan senast 31 maj 2021.

Vi har undervisande lärare i följande modersmål:

  • finska
  • meänkieli
  • samiska
  • tigrinja
  • arabiska
  • thai
  • ryska
  • dari
  • amhariska

Undervisningstid för eleverna är en timme i veckan på elevens val eller utanför schemabunden tid.

Modersmålslärarna arbetar även som studiehandledare i skolan.

Syftet med undervisningen är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen.

Bedömning och betygsättning sker på samma sätt som i övriga ämnen. De kunskaper och förmågor som en elev visar bedöms i förhållande till kunskapskraven i kursplanen eller ämnesplanen.

Undervisningen styrs av kursplaner och ämnesplaner för ämnet modersmål. Varje skolform följer sin egen kursplan eller ämnesplan för ämnet modersmål.

I grundskolan och motsvarande obligatoriska skolformer finns separata kursplaner för modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken. När en elev får modersmålsundervisning i samiska i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan används sameskolans kursplan för ämnet samiska.

Källor: Kurs- och ämnesplanerna i modersmål, 5 kapitlet 13 § skolförordningen

Det är vårdnadshavaren som ansöker om modersmålsundervisning för sitt barn i grundskolan och motsvarande skolformer.

Källor: 20 kapitlet 22 § skollagen, 5 kapitlet 7 § skolförordningen, 4 kapitlet 15 § gymnasieförordningen

Reglerna för modersmålsundervisning skiljer sig åt beroende på om det handlar om ett nationellt minoritetsspråk eller ett annat modersmål.

De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska erbjudas undervisning i modersmål som inte är ett nationellt minoritetsspråk om

  • en eller båda vårdnadshavarna har ett annat språk än svenska som modersmål
  • språket utgör elevens dagliga umgängesspråk i hemmet
  • eleven har grundläggande kunskaper i språket.

Huvudmannen är också skyldig att erbjuda modersmålsundervisning till elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska. Det gäller även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk hemma. Men eleven måste ha grundläggande kunskaper i språket. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola.

Huvudmannen är bara skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk om

  • det finns minst fem elever som har rätt till undervisningen i det språket
  • dessa elever vill få undervisning i språket
  • det finns en lämplig lärare.

Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att undervisa i modersmål.

En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att delta i undervisningen även om språket skulle sluta att vara dagligt umgängesspråk för eleven.

Elever som tillhör någon av de nationella minoriteterna har en starkare rätt till modersmålsundervisning än andra elever. Det finns inga krav på att språket ska vara elevens dagliga umgängesspråk eller att eleven ska ha några kunskaper i språket.

De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning i dessa språk om

  • en elev vill få undervisning (det finns alltså inget krav på fem elever)
  • det finns en lämplig lärare.

Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att undervisa i modersmål.

En elev som tillhör den nationella minoriteten romer och som kommer från utlandet får ges modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl.

Om eleven får sin modersmålsundervisning utöver den garanterade undervisningstiden är huvudmannen skyldig att erbjuda undervisningen i högst sammanlagt sju läsår under elevens skoltid. Men det gäller inte om modersmålet är ett nordiskt språk, ett nationellt minoritetsspråk eller om eleven har ett särskilt behov av modersmålsundervisning. Då har eleven rätt att läsa modersmålet längre.

Källor: 10 kapitlet 7 §, 11 kapitlet 10 §, 12 kapitlet 7 § och 13 kapitlet 7 § skollagen och 5 kapitlet 7, 9–12 §§ skolförordningen.

Kontakt

Senast uppdaterad •
Sidan publicerad av • Caroline Andersson