Många av de grundläggande välfärdstjänster och verksamheter som är betydelsefulla för folkhälsoarbetet och som påverkar befolkningens hälsa genom hela livet, ansvarar kommuner och regioner för. Därför är kommunen en viktig aktör som bidrar till arbetet för en god och jämlik hälsa.
De nationella folkhälsomålen
Den svenska folkhälsopolitiken utgår från målområden som fokuserar på hälsofrämjande faktorer i samhället som påverkar hälsa hos befolkningen. Det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor.
Ansvaret för målen är fördelade mellan olika aktörer och nivåer i samhället.
Det övergripande målet för det nationella folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Det nationella folkhälsomålet gäller för alla aktörer i Sverige, såväl statliga som regionala och kommunala.
Folkhälsorådet i Kiruna kommun arbetar utifrån kommunens folkhälsopolicy. Folkhälsopolicyn är knuten till Sveriges folkhälsopolitik och dess målområden samt till Norrbottens folkhälsopolitiska strategi.
Ojämlikhet i livsvillkor och möjligheter bidrar till att barn har skilda förutsättningar att utvecklas under det tidiga livet. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att skapa, stötta och stärka en god start i livet och jämlika uppväxtvillkor, så att alla barn får grundläggande förutsättningar att utifrån sina villkor utveckla kognitiva, emotionella, sociala och fysiska förmågor.
Viktiga förutsättningar är fokusområdena:
- en jämlik mödra- och barnhälsovård
- en likvärdig förskola av hög kvalitet
- metoder och medel som sätter barnens främsta i fokus.
Kompetenser och kunskaper utvecklas genom olika former av lärande under livets olika skeden och har ett starkt samband med människors förutsättningar för en god hälsa. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att alla får möjlighet att utveckla sina kompetenser och kunskaper samt tillgodogöra sig en god utbildning.
Skolan är en arena som når alla barn och unga och har därmed en grundläggande roll i arbetet för en god och jämlik hälsa, både i sin roll som ansvarig för utbildning, och som plattform för ett hälsofrämjande arbete.
Viktiga förutsättningar och fokusområden är:
- en god lärandemiljö i skolan
- ett likvärdigt utbildningssystem
- att motverka skolmisslyckanden genom tidig identifiering och insats.
Sysselsättning och ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan, och för de allra flesta är arbete den primära källan till inkomster. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors egna möjligheter till sysselsättning.
Det är centralt att skapa förutsättningar för alla att ha ett arbete, särskilt för grupper som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Personer med en aktuell och efterfrågad kompetens är mer anställningsbara och möjligheter till utbildning och omställning är viktigt. Ett gott arbetsliv förutsätter en arbetsmiljö som är både fysiskt och psykosocialt hållbar, och dit hör även god tillgång till företagshälsovård och kunskap om rehabiliteringssystemet.
Viktiga förutsättningar och fokusområden är:
- att ha ett arbete
- goda förutsättningar för ökad anställningsbarhet
- goda arbets- och anställningsförhållanden
- en fysiskt och psykosocialt hållbar arbetsmiljö.
Ekonomisk och social trygghet är viktigt för hälsan. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors egna möjligheter till sysselsättning och därmed möjligheter att agera och generera ekonomiska resurser, men också att stödja människor när deras egna ekonomiska resurser inte räcker till.
Viktiga förutsättningar och fokusområden är:
- fördelning av inkomster i befolkningen
- ekonomiska resurser för de med knappa ekonomiska marginaler och minskad långvarig ekonomisk utsatthet.
Tillgång till en god och ekonomiskt överkomlig bostad i ett område som ger samhälleliga förutsättningar för social gemenskap bidrar till trygghet, tillit och en god och jämlik hälsa.
Samhällsplaneringen bör motverka segregation och exponering för skadliga miljöfaktorer, samt främja god luftkvalitet, minskat trafikbuller och tillgång till grönområden. Med ett jämlik-hälsaperspektiv inom samhällsplanering kan förändringar åstadkommas som påverkar människors levnadsvillkor och minskar ojämlikheten i hälsa.
Viktiga förutsättningar och fokusområden är:
- tillgång till en fullgod och ekonomiskt överkomlig bostad
- bostadsområden som är socialt hållbara
- sunda boendemiljöer på jämlika villkor.
Hälsosamma levnadsvanor främjar en god hälsa. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors handlingsutrymme och möjligheter till hälsosamma levnadsvanor och så långt som möjligt ta hänsyn till hur olika sociala grupper påverkas.
För att bidra till en god och jämlik hälsa behöver insatser inom området levnadsvanor vara både främjande och förebyggande.
Viktiga förutsättningar och fokusområden är:
- begränsad tillgänglighet till hälsoskadliga produkter
- ökad tillgänglighet till hälsofrämjande produkter, miljöer och aktiviteter
- att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med levnadsvanor i välfärdens organisationer.
Det finns tydliga socioekonomiska skillnader i grad av kontroll, inflytande och delaktighet i Sverige. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att främja alla individers möjligheter till kontroll, inflytande och delaktighet i samhället och i det dagliga livet. Det gäller oavsett socioekonomisk bakgrund, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning, ålder eller geografisk hemvist.
Det är även viktigt att arbeta för de mänskliga rättigheterna och med att motverka diskriminering och annan kränkande behandling samt främja frihet från hot och våld.
Viktiga förutsättningar och fokusområden är:
- ett jämlikt deltagande i demokratin
- ett jämlikt deltagande i det civila samhället
- arbetet för de mänskliga rättigheterna
- sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
- ökad kontroll, inflytande och delaktighet för vissa individer och grupper.
För de flesta diagnoser förekommer omotiverade skillnader i vårdens insatser och resultat mellan olika sociala grupper. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att vården arbetar förebyggande och hälsofrämjande och att behandling utgår från patientens behov och möjligheter.
Ett arbete för en jämlik vård och en hälsofrämjande hälso- och sjukvård kännetecknas av ett systematiskt jämlikhetsfokus.
Viktiga förutsättningar och fokusområden är:
- tillgänglighet för att möta olika behov
- vårdmöten som är hälsofrämjande och skapar förutsättningar för jämlika insatser och resultat
- hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och förebyggande arbete
- en god, tillgänglig och jämlik tandvård
- att regioner leder, styr och organiserar sin verksamhet i syfte att ge förutsättningar för en jämlik vård.
När det gäller vård i kommunal regi är det korttidsboende, äldreboende, hemtjänst och kommunens hälso- och sjukvårdsenhet som utför vården.
Norrbottens folkhälsostrategi antogs av Region Norrbotten, Norrbottens Kommuner samt Länsstyrelsen i Norrbottens län i februari 2018.
Strategin har tagits fram av Norrbottens folkhälsopolitiska råd 2015-2017 i samarbete med tjänstemän och politiker i kommuner, regionala och statliga organisationer, näringsliv och idéburen sektor. Nu ser rådet fram emot ett lika gott samarbete i genomförandefasen för att nå målet om en förbättrad och mer jämlik och jämställd folkhälsa år 2026.
Inom det nationella målområde levnadsvanor finns uppdrag till aktörer att arbeta hälsofrämjande och förebyggande vad gäller hälsoskadliga produkter. Det handlar om alkohol, narkotika, dopning, tobak och även spel om pengar.
Uppdraget att förebygga skadligt bruk och beroende av alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar (ANDTS) finns hos kommunens folkhälsostrateg, som med hjälp av statistik och nulägesanalyser från olika undersökningar. Kiruna kommun arbetar med att förbygga skadligt bruk eller beroende på ett övergripande plan.
Drogförebyggande arbete kan bestå av enkäter som genomförs bland elever i skolan, bland unga på fritiden, genom elevhälsan eller andra myndigheter såsom Folkhälsomyndigheten eller Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Resultat från olika enkäter används som underlag till exempelvis utbildningsinsatser och informationsspridning.
Folkhälsostrategen arbetar tillsammans med kommunens alkoholhandläggare i utbildningar riktade mot näringsliv, tex krogmiljö.
I arbetet med att förebygga skadligt bruk och beroende är arbetet med ungdomar prioriterat. Kiruna kommun har en samverkansgrupp med förebyggande inrikting för ungdomar. Gruppen består av polis, ungdomskonsulent, ungdomshandläggare på arbetsmarknadsenheten, skolkurator/skolrepresentant, alkoholhandläggare, representanter för socialtjänstens ungdomsgrupp och missbruksvården, rektorsrepresentanter från grundskola och gymnasier samt folkhälsostrateg.
Ett par arbetsmetoder som Kiruna kommun arbetar med handlar om alkohol i form av Blås Grönt och dopningsförebyggande med 100% ren hårdträning.
Blås Grönt syftar till att ungdomar mellan 13-20 år ska genomföra ett godkänt blåstest och efter det delta i utlottning av priser. I samband med genomfört test får deltagaren ett intyg om godkänt test, det är främst för de unga under 18 år som kan visa upp intyget för en vårdnadshavare/förälder.
Det är att verksamheterna och organisationerna som har aktiviteten/arrangemangen som ansvarar för metoden med kunskapsstöd från kommunen och regionala aktörer.
Blås Grönt utgår från IQ:s idébank, där metoden provats vid andra festivaler i Sverige och certifierats som en konkret handling för att förebygga eller minska problem kopplat till alkohol.
Dopning är i lag förbjudet, det är fusk i sportsammanhang, det kan vara skadligt och tenderar att att leda till en form av missbruk, därför är det viktigt att agera.
100% Ren Hårdträning är en arbetsmetod som syftar till att minska användningen av och tillgången på anabola androgena steroider (AAS) och andra dopningspreparat på träningsanläggningar. Som en del av metoden utbildas personal på träningsanläggningar, träningsanläggningar diplomeras och nätverk skapas för att arbeta med att motverka och förebygga dopning i Sverige och lokalt.
Utbildning genomförs i nuläget (från 2022) av PRODIS, som genom Stockholm Stad ansvarar för metoden 100% ren hårdträning. Utbildning bekostas av träningsaktör.
De träningsaktörer som har friskvårdsavtal med Kiruna kommun och har ett gym, ska arbeta enligt metoden 100% ren hårdträning.
Information om 100% till träningsaktörer
Arbetsgång för en träningsanläggning att bli diplomerad i 100% ren hårdträning
Steg 1:
Utbilda de personer som har valts till styrelsefunktion eller äger företaget och de innehar nyckelfunktion (reception/instruktör) i 100% ren hårdträning. De som gått utbildning får efter godkänt kunskapsprov ett intyg/eget diplom om utbildning.
(OBS! Förväxla inte det individuella utbildningsdiplomet med att anläggningen är diplomerat).
Steg 2:
För att anläggningen ska bli diplomerad krävs:
(Diplomeringsavgift för nya aktörer finns från 2021:
1500kr för träningsaktören och utbildningsavgift för deltagare tillkommer. Träningsanläggningen blir lokalt diplomerad i den kommun verksamheten finns.)
- antidopingpolicy (det finns en mall att utgå i från på Prodis.se/100% ren hårdträning) och anti-dopningspärm (mall för innehåll finns på Prodis.se/100% ren hårdträning) för anläggningen
- träningsaktören ska själv samla information om vilka deltagare från verksamheten som gått utbildning
- handlingsplan kring dopning för anläggningen – (det finns en mall att utgå i från på Prodis.se/100% ren hårdträning), handlingsplanen ska uppdateras regelbundet
- avtal med medlemmar (gemensam mall har tagits fram av Kirunas lokala anti-dopningsnätverk) och koppla avstängning till handlingsplanen samt information att avstängning gäller alla träningsaktörer i kommunen som är med i nätverket under 24 månader.
Tänk på att information om träningsanläggningens arbete och deltagande i anti-dopningsnätverket behöver finnas och synas. - Skriv avtal med polisen om samverkan, icke-aviserade besök mm– Skicka en kopia på det till kontaktperson på kommunen, för anti-dopningsnätverket.
När ovanstående krav uppfylls och har redovisats till ansvarig funktion på Kiruna kommun samt godkänts av PRODIS bokas ett datum för diplomering av anläggningen i metoden 100% ren hårdträning.
Steg 3:
För att träningsaktör ska fortsätta behålla diplomering:
- UPPFÖLJNING:Vartannat år ska diplomering för träningsanläggning uppdateras. Den checklista som använts vid diplomering fyllas i och skickas in/tas med till anti-dopningsnätverkets träff. Den som är dopningsansvarig behöver höra av sig till kontakt på kommunen för anti-dopningsnätverket.
Uppföljning kan också ske i form av oanmälda besök på gym kan ske av avtalsparter. - SAMVERKAN: Anti-dopningsnätverket håller två möten/år, deltagande förväntas av träningsaktörens anti-dopningsansvarig på mötena och att träningsaktör har kontakt med kommunens friskvårdskonsulent.
- KUNSKAP/UTBILDNING:Träningsaktör som har endiplomering ansvarar för kostnader för att utbilda ny personal/ nya funktionär från 2022 samt att ha översikt av utbildade personer i sin verksamhet.