Information om covid-19: Skärpta råd i Norrbotten

Covid-19-läget är allvarligt. Från och med den 24 november gäller i Norrbottens län en gräns på max 8 personer även vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som har sittande deltagare.

Information om covid-19: Skärpta råd i Norrbotten

Covid-19-läget är allvarligt. Från och med den 24 november gäller i Norrbottens län en gräns på max 8 personer även vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som har sittande deltagare.

Historia

Jukkasjärvi kyrka

Fornlämningar visar att de första människorna kom hit för mer än 6 000 år sedan, efter att inlandsisen dragit sig tillbaka. Det fanns alltså fungerande samhällen i kirunaområdet när Stockholm ännu var havsbotten.

Den samiska kulturen och den finsktalande kulturen har levt här sida vid sida så långt vi kan blicka tillbaka. Nybyggare och de allra första gruvarbetarna kom i början av 1600-talet, under den första gruvepoken. Då fanns redan en kyrka i Jukkasjärvi, 17 kilometer utanför Kiruna vid Torneälven. Den färdigställdes i april 1607 och 2007 firade också Jukkasjärvi församling 400 år.

Kiruna - en förutsättning för det svenska välfärdsbygget

Den första "svenska" inflyttningen skedde till Kiruna kommuns sydöstra del, nära Masugnsbyn, där den första järngruvan öppnades 1647. Då visste ännu ingen om de slumrande rikedomarna i Kirunavaara, vid vars fot staden Kiruna sedan anlades. Först i mitten av 1880-talet började de första provborrningarna i Kirunavaara.En ödesfråga för hela Sverige var riksdagens diskussioner om att bygga Ofotenbanan, eller Malmbanan, från Luleå över Gällivare och Kiruna till nuvarande Narvik i Norge. Beslutet att bygga Malmbanan var ett av de mest lönsamma som har fattats i den församlingen – inkomsterna från Malmfältens gruvor blev en av förutsättningarna för det svenska välfärdsbygget. På den tiden var dock inte alla övertygade om klokskapen i investeringen. "Icke tjänar det något till att lägga järnvägar tvärs över dessa berg och floder, upp och utför höga backar och över stora dyrbara broar, för att få dem gå rakt emot odlingens väg och allt detta för att erhålla några lass smör och ripor", framhölls det i Riddarhuset.

En ung stad

Efter åratal av diskussioner och engelskt entreprenörskap kom dock bygget igång. Som mest arbetade 4 000 rallare med järnvägsbygget. Det första malmtåget lämnade Malmberget med destination Luleå den 12 mars 1888 och föraren var betecknande nog en engelsman vid namn Robertson. Till Kiruna kom järnvägen vid sekelskiftet och två år senare var banan redan framme i Narvik. Malmbanan invigdes 1903 av Oscar II.Kiruna räknar 1900 som sitt födelseår, då Kunglig Majestät antog stadsplanen. Det året övervintrade även de första nybyggarna i det nya samhället. Sedan ökade befolkningen lavinartat och redan 1910 hade Kiruna 7 500 invånare. Som flest var kirunaborna i mitten på 70-talet då kommunen hade drygt 31 000 invånare. Efter ett par decennier av kraftig utflyttning har läget stabiliserats kring 23 000.

Hösten 2018 stängdes det gamla stadshuset för gott. Ett omfattande arbete med att montera ner kulturvärden har därefter gjorts.

Mellan 6 och 10 augusti 2018 bytte Kiruna kommun förvaltningsbyggnad då det nya stadshuset Kristallen stod klart.

Kiruna Stadshus Igloo var en av efterkrigstidens viktigaste offentliga byggnader i Kiruna och i Sverige. Den representerar den framtidstro som rådde under högkonjunkturen efter andra världskriget. Den är också en god representant för hög kvalitet i byggande, material och detaljer som är kännetecknande för uppbyggnaden av Kiruna.

Stadshuset, som invigdes 1963, har haft ett mycket betydelsefullt läge i Kiruna. Huset byggdes efter en lång diskussion om behovet av en förvaltningsbyggnad. Det uppfördes efter ritningar av Arthur von Schmalensee som vann arkitekttävlingen om nytt stadshus. Tävlingsbidragets namn var "Igloo" som vann tack vare dess praktiska och konstnärliga förtjänster och stora trevnadsvärden.

Den rektangulära byggnaden bestod av tre våningar mot staden och fem våningar mot gruvan och fjället. Entrén vände sig mot staden. På taket fanns det asymmetriskt placerade klocktornet.  Våren 2017 inleddes nedmonteringen av klocktornet som flyttats till torget vid nya stadshuset och länskonstmuseet.

Byggnaden var enkel med tegelklädda fasader. Interiören var uppbyggd med arbetsrum kring den stora entréhallen som fungerar som kirunabornas "vardagsrum". I byggnaden fanns många inredningsdetaljer och konstverk av hög kvalitet. Stadshuset fick redan 1964 Svenska Arkitektföreningens Kasper Salin pris som Sveriges vackraste offentliga byggnad. Stadshuset skyddades som byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen år 2001, men skyddet upphävdes på grund av påverkan från gruvdriften.

Senast uppdaterad •
Sidan publicerad av • Lisbeth Pekkari