Rådgivande organ

Det viktigt att olika intressegrupper får göra sina röster hörda. I de rådgivande forumen träffas representanter för olika intressegrupper och samråder med kommunens politiker.

 

Folkhälsorådet sprider kunskap om folkhälsofrågor och tar initiativ till aktiviteter som främjar folkhälsan. Folkhälsorådet rådger kommunledningen i frågor gällande hela kommunens hälsotillstånd.

I folkhälsorådet återupprättades 2008 efter initiativ från kommunstyrelsen, rådet är en paraplyorganisation för folkhälsoarbetet i kommunen. I rådet ingår representanter från kommunens förvaltningar, Kiruna hälsocentral Region Norrbotten, Folktandvården, Polisen och Svenska Kyrkan.

Arbetet i rådet kännetecknas av:

  • Samverkan mellan kommun, Region Norrbotten och Folktandvården
  • Samarbete med föreningsliv och andra organisationer/myndigheter
  • Mångas medverkan
    Utveckling av ordinarie verksamhet
  • Ökad kunskap och medvetenhet om folkhälsofrågors betydelse. 

Folkhälsorådet är ett tvärsektoriellt sammansatt råd med uppgift att vara samordnande och rådgivande för folkhälsoarbetet sett utifrån ett samhällsperspektiv. I uppgiften ingår att skapa möjligheter för praktiskt folkhälsoarbete samt följa folkhälsans utveckling i Kiruna kommun.

Ledamöter 2024:
Ordförande vakans
Lars Jarlemyr, Svenska Kyrkan
Eva Holmgren, Folktandvården Kiruna
Birgitta Engrund Solberg, Hälsocentral Kiruna, Region Norrbotten
Lena Niemi, Kiruna Sjukhus, Region Norrbotten
Helena Fredriksson Ågren, Kiruna Sjukhus, Region Norrbotten
Frida Johansson, Hälsocentral Norrskenet
Vakant, Polismyndigheten
Carin Fjellborg, rektor, kultur-och utbildningsförvaltningen
Anette Lundgren, elevhälsa, kultur- och utbildningsförvaltningen
Marianne Kitti, IFO, socialförvaltningen
Annelie Granmyr, Omsorg, socialförvaltningen
Britt Hammar, personalavdeln., kommunledningsförvaltningen

Heidi Kari, folkhälsostrateg och sekreterare, kommunledningsförvaltningen

I det kommunala pensionärsrådet förs dialog om frågor av betydelse för kommunens pensionärer och äldre invånare.

I kommunen finns det inrättat ett pensionärsråd med representanter från de olika pensionärsorganisationerna, politiskt valda ledamöter från olika nämnder och styrelser samt tjänstemän från socialförvaltningen.

Pensionärsrådet fungerar idag som ett rådgivande forum med syfte att informera och informeras om ärenden som berör äldrefrågor.

Kommunala tillgänglighetsrådet är ett forum för samråd och samverkan i de frågor som rör personer med funktionsnedsättningar utifrån kommunens verksamheter och beslut.

Kommunen skall på olika sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden för människor med olika slag av funktionsnedsättningar och verka för att goda samhällsmiljöer skapas.

Kommunala tillgänglighetsrådet är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen och är sammansatt av representanter för kommunen och funktionsrättsorganisationerna.

Rådet behandlar inte ärenden som avser enskilda personer.

Samverkansorganet kommunen - samerna är ett organ för samråd och ömsesidig information i frågor som berör samernas villkor och behov.

Samverkansorganet är ett forum för samråd enligt gällande minoritetslagstiftning. Kommunen har därvid att inhämta samverkansorganets synpunkter i ett så tidigt skede som möjligt, så att samverkansorganets uppfattning och förslag kan påverka ärendets handläggning i aktuell nämnd eller styrelse.

Samverkansorganet består av representanter för kommunledningen och utses av kommunstyrelsen. Kommunen skall representeras av tre kommunalt förtroendevalda och tre ersättare. Samverkansorganets ledamöter väljs av kommunstyrelsen för tid som sammanfaller med mandatperioden för allmänna val till kommunfullmäktige.

Samverkansorganets reglemente hittar du här.

Ett brottsförebyggande råd fanns fram till juli 2023, då en ny lagstiftning för kommunens brottsförebyggande ansvar trätt i kraft 1 juli 2023.

Det innebär att ett strategiska råd för lokalt brottsförebyggande arbete ombildas under 2023 och att även politiska företrädare i nämnder deltar i rådet enligt beslut i kommunfullmäktige.

I Ungdomsrådet har ungdomar möjlighet att påverka och ha inflytande över de politiska besluten i frågor som rör ungdomar.

Vi i Ungdomsrådet vill påverka ungdomarnas Kiruna, både när det gäller utbud och arrangemang! Rådet är fristående, partipolitiskt obundet och utan religiös anknytning. Tillsammans i rådet driver vi frågor gentemot politiker och tjänstemän för att få igenom våra idéer. Flera är redan genomförda och ännu fler är på gång!

Vårt mål är egentligen det som alla ungdomar vill, att Kiruna ska vara ett lite mer spännande ställe att bo på. Vi försöker fixa så bra vi kan. Ett exempel är att arrangera events som alla ungdomar i Kiruna kan delta i. Vem som helst mellan 13 och 23 år får vara med.

Ungdomsrådet har en egen budget som vi själva beslutar om. Vi träffas ungefär en gång i månaden då vi diskuterar dilemman,  fikar och vi tar både stora och små beslut. Ungdomsrådet har också regelbundna träffar med kommunpolitikerna, detta för att vi vill ha information och att vi kan påverka så att det tas bra beslut som berör oss unga.

Ungdomsrådet är vilande från 2022.
Om du som ung är intresserad ta kontakt med mötesplatser unga eller ungdomskonsulent: annelie.taavola@kiruna.se

Kiruna kommun är förvaltningskommun för samiska, meänkieli och finska, som utgör tre av fem nationella minoritetsspråk.

Det är viktigt att kommunmedborgarna, speciellt barnen, känner en stolthet över sina kulturella rötter och att det är lika naturligt att prata som att höra dessa språk i hela samhället och i alla sammanhang.

Som mångkulturell kommun och förvaltningskommun för tre nationella minoritets­språk är Kiruna kommuns målsättning att uppfylla minoritetsspråklagarna, stärka och synliggöra de lokala kulturerna, aktivt arbeta för språkens revitalisering och stimulera användningen av samiska, meänkieli och finska i det offentliga rummet. 

Från 1 januari 2019 gäller ny lagstiftning angående nationella minoriteter och minoritetsspråk. Kiruna kommun är sedan år 2000 förvaltningsområde för finska, meänkieli samt samiska och detta betyder att kommunen har särskilda skyldigheter att erbjuda viss service och omsorg på dessa tre språk.

Den nya lagen innebär bl a:

  • De nationella minoriteterna ska ges möjlighet till inflytande genom en strukturerad dialog i syfte att beakta deras synpunkter och behov i kommunens beslutsfattande.
  • Kommunen ska särskilt främja barns och ungas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem.
  • Kommunen ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.
  • Rätten till förskola och annan pedagogisk verksamhet (hela eller väsentlig del) på sitt minoritetsspråk överförs till skollagen.
  • Kommunen ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller väsentlig del av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen på sitt minoritetsspråk.
  • Kommunen ska beakta de äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet inom ramen av den service som erbjuds.

I samband med att den nya lagen träder i kraft ser kommunen över sammansättningen i minoritetsspråksamrådet, som är ett organ för samråd och ömsesidig information i frågor som berör de nationella minoriteternas villkor och behov.

Syftet med samrådet är att kontinuerligt utveckla kommunens verksamhet inom minoritetsspråksområdet, att tillse att kommunen lever upp till intentionerna i minoritetslagstiftningen och ge minoriteterna reellt inflytande i frågor som berör dem. Samrådet består av fyra ledamöter och ersättare från varje språkgrupp; finska, meänkieli och samiska.

Reglemente för minoritetsspråkssamrådet hittar du här. , 69.5 kB.

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun hittar du här. , 519.6 kB.

Är du intresserad av nationella minoritetsfrågor?
Är din förening intresserad av att delta?
Anmäl detta till minoritetsspråksamordnaren Susann Dresh

Senast uppdaterad •
Sidan publicerad av • Heidi Kari