Buller och luftkvalitet

Bilar på vinterväg i stadsmiljö

Buller och luftföroreningar är utbredda miljöproblem som berör alla människor.

Buller är ett utbrett miljöproblem som berör många människor. Trots att buller inte uppfattas som livshotande på samma sätt som andra miljöstörningar betyder det mycket för vår hälsa och möjligheten till en god livskvalitet.

I miljöbalken står att en bostad ska ge betryggande skydd mot buller. Både fastighetsägaren och verksamhetsutövaren kan tvingas vidta åtgärder om det finns risk för att olägenheter för människors hälsa eller miljön uppstår.

Fastighetsägaren/verksamhetsutövaren kan också föreläggas att utföra och bekosta bullermätningar och utredningar om tillsynsmyndigheten finner det nödvändigt.

Buller ingår i miljökvalitetsmålen "God bebyggd miljö" och i "Storslagen fjällmiljö".

Buller är en av de miljöstörningar som berör störst antal människor i Sverige. Drygt två miljoner människor utsätts för trafikbuller som överskrider riktvärdet utomhus vid bostaden.
Buller kan ge hälsoeffekter, t.ex. i form av sömnstörningar, försämrad förmåga att uppfatta och förstå tal samt inlärningssvårigheter. Störningarna kan ge upphov till starkt försämrad livskvalitet, vilket kan ge såväl sociala som psykiska besvär. Några studier visar på risker för hjärt- och kärlsjukdom.

Buller mäts i enheten dBA, decibel A. Det är ett sätt att mäta buller som örat uppfattar det. En fördubbling av avståndet till bullerkällan sänker ljudnivån med 6 dBA. En halvering av trafiken på en gata ger en sänkning med 3 dBA.

Ekvivalentnivån är ett medelvärde under en viss tidsperiod.
Maximalnivån är ett uppmätt högsta värde under en kort stund.

Bullernivåerna beror på avståndet till vägen, hastigheten och trafikmängden, tung trafik eller personbilar. Ur bullersynpunkt uppnås den bästa effekten genom att avståndet till trafikleden ökar.

FBN = flygbullernivån är ett genomsnittligt medelvärde under den tid på dygnet som flygverksamhet bedrivs. Det är ett vägt värde som beror på antalet flygningar med de flygplanstyper som trafikerar flygplatsen. Verksamhet efter vissa klockslag bidrar till ett högre värde än om verksamheten bedrivits dagtid.

Riktvärden för trafikbuller
Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.

Tågtrafik, riktvärden
30 dBA ekvivalentnivå inomhus
45 dBA maximalnivå inomhus nattetid
55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid uteplats i anslutning till bostad
70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad
60 dBA ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt

Vägtrafik, riktvärden
30 dBA ekvivalentnivå inomhus
45 dBA maximalnivå inomhus nattetid
55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad
70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad

Flygtrafik, riktvärden
30 dBA ekvivalentnivå inomhus
45 dBA maximalnivå inomhus nattetid
55 dBA FBN utomhus vid fasad
70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad

Luftföroreningar påverkar både hälsa och miljön. De kan göra människor sjuka men också orsaka växtskador, övergödning och klimatförändringar.

Kommunerna ansvarar för att kontrollera luftkvaliteten och tillhandahålla aktuell information om föroreningsnivåerna. Sedan 1969 har luftmätningar regelbundet genomförts i Kiruna kommun.

De främsta källorna till luftföroreningar i tätorter är partikelutsläpp från vägtrafik, arbetsmaskiner och småskalig vedeldning. Det kalla klimatet gör också att det under vintertid lätt uppstår inversion, ett väderläge då det bildas ett spärrskikt i atmosfären som håller kvar luftföroreningarna nära marknivån.
Genom att till exempel elda förnuftigt och inte lämna bilen på tomgång kan du medverka till att minska mängden luftföroreningar. Här nedanför kan du läsa mer om vedeldning och tomgångskörning.

Vid eldning i braskaminer och vedpannor är det inte ovanligt att grannar störs av röken. Detta beror bland annat på att husen ligger tätt och/eller att man eldar på fel sätt. Den ökande vedeldningen i tätbebyggda småhusområden kan ge upphov till problem i form av luftvägsirritationer, dåligt lukt, sot och nedsmutsning. Rökgaserna innehåller flera hälsoskadliga ämnen, bland annat formaldehyd som är illaluktande och irriterande för ögon och luftvägar.

Eldning av hushållsavfall, spånskivor och målat eller impregnerat virke är förbjudet!

Olägenhet

Om olägenheter uppstår för närboende på grund av utsläpp från vedeldning kan miljö- och byggnämnden meddela eldningsförbud. Detta oavsett om eldningsanordningen är miljö- och brandskyddsgodkänd eller om miljö- och byggnämnden tidigare godkänt installationen. Att installera en kamin och sedan få eldningsförbud innebär att utlägg som gjorts för bygglovsansökan/bygganmälan, inköp och installation varit bortkastade.

Tänk på detta

Öppna spisar, braskaminer och liknande är inte basuppvärmningskällor och bör endast användas för så kallad trivseleldning. Trivseleldning innebär att kontinuerlig eldning inte sker hela dagen eller dagligen. Kombipannor är inte avsedda att eldas med ved. Det är direkt olämpligt att elda med ved i en gammal kombinationspanna. Förbränningen är dålig och verkningsgraden lägre än i pannor som är avsedda för enbart ved.

Elda med ved

Veden ska vara ordentligt torr, fukthalt ca 20%, när den används. Torr ved innebär att den minst lagrats/torkats i ett år. Fuktig ved ger dåligt värmeutbyte och stora utsläpp av luftföroreningar. Elda effektivt och miljövänligt.

Det är bättre att elda sällan och rejält än att småelda.

Om det uppstår problem

Upplever du olägenhet av vedeldning, kontakta den som eldar och berätta hur du upplever eldningen. Hjälper inte det kan du vända dig till miljökontoret.

Naturvårdsverket - elda rätt Länk till annan webbplats.

Brandskyddsföreningen Länk till annan webbplats.

Enligt kommunens lokala föreskrifter är det bara tillåtet med en minuts tomgångskörning inom detaljplanelagda områden och intilliggande områden i Kiruna, Tuolluvaara, Jukkasjärvi, Vittangi, Karesuando, Svappavaara, Riksgränsen-Katterjåkk, Björkliden och Abisko. 

Radon är en osynlig och luktlös gas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. När radonet i sin tur sönderfaller, bildas ämnen som är skadliga för hälsan.

Strålning finns naturligt i vår omgivning och den kommer både från rymden och från marken. Den största delen av den stråldos vi får kommer från radioaktiva ämnen som förekommer naturligt i vår berggrund och mark.

Radon luktar inte, syns inte och smakar ingenting. Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta. Radon i hus kan komma från marken, byggnadsmaterialet eller hushållsvattnet. Beroende på varifrån radonet kommer och på hur hög halten är finns det ett antal åtgärder för att sänka den.

Radon är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer. Dess längre tid du tillbringar i radonhus och dess högre halter du utsätter dig för, desto större är risken. För rökare är risken särskilt stor.

Mätning av radon
Radonhalten mäts i enheten Becquerel per kubikmeter inomhusluft, Bq/m3. En Bq/m3 innebär att en atom sönderfaller per sekund i varje kubikmeter luft. I socialstyrelsens allmänna råd anges ett riktvärde på 200 Bq/m3 för inomhusluft i bostäder.

Sveriges Geologiska Undersökningar, SGU, undersökte 1989 markradon-situationen inom Kiruna centralort, Jukkasjärvi, Karesuando, Masugnsbyn, Svappavaara och Vittangi. Denna undersökning resulterade i en rapport som redovisar var det är risk för markradon inom kommunen.

Inom Kiruna centralort men även i andra delar av kommunen finns det områden med höga halter markradon och det finns även hus som är byggda av blågrå lättbetong som avger radon. Djupborrade brunnar kan i vissa områden ge ett vatten med hög radonhalt.

Miljökontoret har genomfört radonmätningar i fastigheter sedan början av 1980-talet och samlat alla mätresultat i ett register. Kontakta miljökontoret om du vill veta mer.

Senast uppdaterad •
Sidan publicerad av • Lisbeth Pekkari