Djur och natur

Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Jordbruksverket är central myndighet för djurskydd, och länsstyrelsen står för den operativa verksamheten. 

Kiruna kommun ansvarar för tillsyn av gödselhantering från djur.

Det är inom hela Kiruna kommun tillåtet att gräva ner

• kropp av sällskapsdjur och hästdjur
• djur som har hållits av människa och som har dött eller avlivats.

Kropparna får inte komma från djur som burit på smitta. Du som nedgrävare ansvarar för att inte orsaka olägenhet eller skada för andra. Försäkra dig därför om att nedgrävningen sker på tillräckligt avstånd från dricksvattentäkter, granntomter, vattendrag och andra känsliga objekt. Se också till att placera det döda djuret så djupt att andra djur inte kan gräva upp det.

Mer information hittar du här: Nedgrävning av animaliska biprodukter.

Inom detaljplanelagt område krävs tillstånd från miljö- och byggnämnden för att hålla något av följande djurslag:

• nötkreatur
• häst
• get
• får
• svin
• pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur
• orm.

Kiruna kommuns miljö- och byggnämnd har av Polismyndigheten tillstånd att skjuta inom detaljplanelagt område. Tillståndet avser skadedjur eller skadade vilda djur.

De skyttar som anlitas av miljökontoret tillhör KJF, Kiruna Jakt- och Fiskevårdsförening. Även polisen kan utföra avskjutningar.

Skabbräv

Hur vet man att det är en skabbräv? Saknar räven päls vid svansroten och främre delen av svansen så är det mest troligt en skabbräv. Har skabbangreppet gått långt kan stora delar av kroppen vara hårlös.

Byte från vinter- till sommarpäls sker normalt under perioden mars-maj, räven kan då se luggsliten och tufsig ut över större delen av kroppen. Man kan därför anta att den inte är sjuk, utan bara vårtufsig.

Skadedjur brukar man kalla djur som orsakar ekonomisk eller hälsomässig skada eller annars väcker obehag för människor.

Normalt är det djur som råttor, möss, insekter som vägglöss, ängrar och kackerlackor som man kallar för skadedjur i ett boende.

Enligt gällande lagstiftning är det fastighetsägarens ansvar att vidta åtgärder för sanering av ohyra och skadedjur i bostäder. Är du hyresgäst bör du kontakta fastighetsägaren. Bor du i villa är det lämpligt att kontrollera om hemförsäkringen täcker eventuell kostnad för sanering.

I miljöbalken står det att bostäder ska hållas fria från ohyra och andra skadedjur.

I Kiruna är det främsta problemet Tromsölokan. Det är en högväxt blomma med flera stjälkar som är gröna med lila inslag längst ner (ser lite ut som rabarber). Växten blir stor, över två meter, och har stora flikiga blad och vita blommor. Det är lätt att förväxla Tromsöloka och Jätteloka, men egentligen spelar det ingen roll vilken art det är på blomman då båda sorterna ska bekämpas.

Tekniska Verken i Kiruna AB Länk till annan webbplats. ansvarar för att bekämpa invasiva växter på kommunal mark.

Du ansvarar själv för att ta bort växter på din tomt

Det kan vara mycket besvärligt att bli av med lokor när de väl fått fäste. Bästa och lättaste sättet är att ta plantorna tidigt under växtsäsongen och hålla efter under sommaren. Det räcker inte med att klippa ner dem utan hela växten inklusive roten måste grävas upp.

Använd skyddskläder för hela kroppen, handskar och glasögon, då du kan få hudskador av växtsaften som är starkt fototoxisk. Detta innebär att om du får saften på huden så kan den reagera med solljuset och blåsor bildas.

Hantera växtdelar och jord som kan innehålla frön så att de inte sprids vidare. Mindre mängd växtavfall kan läggas i dubbla påsar och kastas i egna kärl för hushållsavfall. Större mängder läggs i dubbla säckar och lämnas på särskild anvisad plats på återvinningscentralen. Växterna får absolut inte läggas tillsammans med annat trädgårdsavfall eller komposteras.

Rapportera

Det är jätteviktigt att rapportera in de växter man stöter på. Detta görs via en webbtjänst. Kartläggningen av växterna gör att det blir lättare att samordna bekämpningsarbetet.

Invasiva främmande arter på EU:s förteckning som finns i Sverige:

• Gudaträd, Ailanthus altissima
• Jättebalsamin, Impatiens glandulifera
• Jätteloka, Heracleum mantegazzianum
• Kabomba, Cabomba caroliniana
• Sidenört, Asclepias syriaca
• Skunkkalla, Lysichiton americanus
• Smal vattenpest, Elodea nuttallii
• Storblommig ludwigia, Ludwigia grandiflora
• Tromsöloka, Heracleum persicum
• Vattenhyacint, Eichhornia crassipes
• Fjäderborstgräs, Pennisetum setaceum
• Röd jättegunnera, Gunnera tinctoria

Nedan fyra vanliga arter som inte är EU-listade men som skapar problem i Sverige:

• Blomsterlupin
• Parkslide
• Sjögull
• Vresros