Invasiva främmande arter är djur, växter eller svampar som med hjälp av människan flyttats från sin ursprungliga miljö. I sin nya omgivning sprider dom sig snabbt och orsakar allvarliga skador på naturen och människors och djurs hälsa, vilket medför stora samhällskostnader.
För att skydda vår miljö och samhället från invasiva främmande arter finns en EU-förordning med en lista över växter och djur som bedöms vara särskilt skadliga. Arterna som är med på EU-listan omfattas av förbud där man inte får importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta eller släppa ut dessa arter. Det är heller inte tillåtet att låta arterna växa eller reproducera sig. EU-listan uppdateras regelbundet med nya arter och i dagsläget finns följande invasiva främmande arter i Norrbotten:
- Jätteloka
- Tromsöloka
- Jättebalsamin
- Smal vattenpest
- Bisam
- Mårdhund
- Ullhandskrabba
Förutom dessa arter finns ett antal invasiva främmande arter som inte är EU-listade, men som ändå skapar problem och bör bekämpas. Några finns i Norrbotten, exempelvis blomsterlupin, vresros, parkslide, mink och mördarsnigel.
Fastighetsägarens ansvar
Fastighetsägare har ett ansvar att vidta åtgärder för att bekämpa invasiva främmande arter på egen fastighet. Ansvaret gäller för alla, det vill säga privatpersoner, kommunala och statliga fastighetsägare samt bolag. Om du har någon av de EU-listade arterna på din fastighet är du skyldig att ta bort den.
Tekniska Verken i Kiruna AB
Länk till annan webbplats. ansvarar för att bekämpa invasiva växter på kommunal mark. Rapportera via telefon på 0980‑707 23 eller till felanmalan@tvab.kiruna.se om du hittar arterna på kommunal mark.
Bekämpning
Invasiva främmande arter räknas som ett av de största hoten mot biologisk mångfald där vi alla behöver hjälpa till med att arbeta förebyggande för att bekämpa spridningen. Planera bekämpningen av invasiva växter noga då felaktig hantering kan förvärra situationen. Växterna kan lätt sprida sig via frökapslar som flyger iväg, eller att rötter och kvistar rotar sig på en ny plats. En del arter skjuter även nya skott vid kapning.
Bekämpningen underlättas om den kommer igång tidigt på säsongen, innan växterna börjar blomma. Välj rätt bekämpningsmetod utifrån art och se till att ta bort så mycket som möjligt, även rötter. Bekämpningen kan behöva upprepas flera gånger och under flera år. På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om bekämpning för olika arter.
Ta hand om växtavfallet
Hantera växtdelar och jord som kan innehålla frön så att de inte sprids vidare. Mindre mängd växtavfall kan läggas i dubbla påsar och kastas i egna kärl för hushållsavfall. Större mängder läggs i dubbla säckar och lämnas på särskild anvisad plats på återvinningscentralen. Växterna får absolut inte läggas tillsammans med annat trädgårdsavfall eller komposteras.
Tromsöloka
I Kiruna är det främsta problemet tromsölokan. Det är en högväxt blomma med flera stjälkar som är gröna med lila inslag längst ner (ser lite ut som rabarber). Växten blir stor, över två meter, och har stora flikiga blad och vita blommor. Det är lätt att förväxla tromsöloka och jätteloka, men båda sorterna ska bekämpas.
Det kan vara mycket besvärligt att bli av med lokor när de väl fått fäste. Bästa och lättaste sättet är att ta plantorna tidigt under växtsäsongen och hålla efter under sommaren. Det räcker inte med att klippa ner dem utan hela växten inklusive roten måste grävas upp.
Använd skyddskläder för hela kroppen, handskar och glasögon. Växten innehåller en giftig växtsaft som i kombination med solljus kan ge svåra skador på huden.
Tromsöloka. Illustratör: Jakob Robertsson/Typoform
Rapportera fynd
Det är viktigt att rapportera in de invasiva främmande arter man stöter på. Kartläggningen av växterna gör att det blir lättare att samordna bekämpningsarbetet. Du rapporterar via en webbtjänst.
Rapportera via webbplatsen invasivaarter.se Länk till annan webbplats.